Längst ner i en kolfickan satt trutungen.
Arbetskamraterna vid Shorelink i Victoriahamnen i Luleå fick inleda fredagen med ett annorlunda uppdrag. Samtidigt som ett stort fartyg lossades på kol upptäckte kranföraren att något rörde sig i en av de så kallade kolfickorna.
– Vi lossar från fartyget upp i den där fickan. Sedan går det vidare på ett transportband ut till kolupplaget, berättar stuvaren Lars Berg.
Där finns två fickor och fågeln hade av någon anledning farit ner i den fickan som inte var i drift. Annars hade den riskerat att begravas i kol. Det visade sig vara en trut som hade förvirrat sig dit och fastnat.
Här längst ner i kolfickan satt trutungen. Utan någon chans att ta sig upp utan hjälp.
Arbetskompisarna bestämde sig för att försöka rädda den.
Lars Berg som i vanliga fall arbetar på underhållsavdelningen tog på sig räddningsuppdraget:
– Den kunde inte ta sig upp för egen maskin för det finns ingenting att klättra på. Och ett stort galler hindrade den från att flyga upp, berättar han.
De öppnade en lucka i nedre delen av fickan och kröp sedan in där och fick grepp om den.
– Den var ju rädd och bet mig i handen först men det gick ändå bra, säger han.
Sedan togs den via stegar ner till marken där den släpptes fri.
– Vi blev som engagerade allihop i det här. Både kranförare och förmän. Jag är ju på underhållsavdelningen så jag skrev en arbetsorder på det här, säger han med ett skratt.
Stuveriarbetarna Lars Berg och Rickard Lindqvist turades om att hålla i den vettskrämda fågeln. Deras rådliga ingripande räddade livet på trutungen.
Hade de tagit emot en liknande arbetsorder tidigare?
– Det är nog första gången som det har skrivits en sådan där arbetsorder (skratt).
Hur kändes det när ni såg att den var oskadd och kunde flyga iväg?
– Det var ju regnigt i morse så det vart ju en tidig solstråle.
Var den flygfärdig?
– Ja, det var den. Den flög tvärs över vattnet och bort till Sandön där den landade. Det kändes fint i kroppen när man såg den flyga. Det blev en annorlunda men bra start på fredagen.
Ni på stuveriet får dela kajen med fåglarna?
– Ja. De har ju också en förmåga att göra bon och lägga ägg på lite olämpliga ställen. Till exempel uppe i kranarna. Och då blir vi ju attackerade. Och det gjorde den här också. Den bet både mig och Rickard (Lindqvist).
Men det var inte någon fara för ögon eller annat?
– Nänä, Den bet ju inte genom skinnet. Men den lyckades faktiskt att bita mig i halsen när jag kröp ut med den från botten av fickan. Fast det gick bra. Sedan räckte jag över den till Rickard för det var ett hål i marken så jag behövde båda händerna för att tag mig över det.