Projektledaren Thomas Åberg från stadsbyggnadsförvaltningen har tjocka buntar med papper framför sig. Varje bunt är åtgärder som bör göras på de nedläggningshotade skolorna i Luleå. Det är det material som underlaget till Framtidens skola bygger på, när det gäller skolbyggnader.
– Den kostnadsuppskattning vi gjort bygger på erfarenhet, nyckelvärden och vad liknande saker kostat. Men det här är inga kalkyler. Vi har inte haft ett år på oss att fara ut med konstruktörer och konsulter för att se om konstruktioner håller. Det här är inte den nivån, säger Thomas Åberg.
– När man gör det börjar också börjat kostnaderna ticka, säger Mikael Wänstedt, fastighetschef i Luleå kommun, samtidigt menar han att den utredning som gjorts är tillräcklig.
På barn- och utbildningsförvaltningens uppdrag har stadsbyggnadsförvaltningen räknat på tillagningskök i de nedläggningshotade skolorna. Att det rör sig om mindre skolor har inte spelat in. Förklaringen från barn- och utbildningsförvaltningen är att man har flest kök av typen tillagningskök i skolorna och att man inte vill föregå den utredning som sker kring kostproduktionen i kommunen.
– God redovisningssed är att sätta den högsta kostnaden när man inte vet. Så är det. Nio miljoner kanske är lågt på ett serveringskök som byggs om. Det kanske ska vara 15 miljoner. Eller fyra miljoner. Vad vet jag vad man väljer?, säger Thomas Åberg.
Skolorna som inte är nedläggningshotade har inte utretts och alla andra skolor som i alla fall finns med i utredningen har sjunkande hyror.
– Uppdraget är vad som blir förändring i hyrorna, inte vad vi ska göra i de andra skolorna, säger Thomas Åberg.
Anledningen till de kommande chockhöjningarna av hyror i många av i Luleås nedläggningshotade skolor beror på att få investeringar gjort de senaste åren. Dessutom är skolorna gamla och lånen avskrivna.
– Hyran kan då tredubblas över en natt vid en kommande investeringar. Svartöstan och Kyrkbyn är sådana skolor, säger Mikael Wänstedt.
Thomas Åberg menar att kostnaderna på de nedläggningshotade skolorna kommer, förr eller senare.
– De kan komma om fem, tio, femton eller tjugo år. För att greppa det här har vi sagt tio år. Men kostnaderna kan komma år sju. Eller år tolv och då skulle de inte varit med. Men nu har vi gjort den här bedömningen. Någonstans måste vi dra gränsen, säger han.