Skrattmåsarna skränar högt vid Mjölkuddstjärnen då Inger Brännström, sekreterare i Norrbottens ornitologiska förening, räknar upp vilka fåglar som syns i den lilla vattensamlingen.
– Storskrake, brunand, fiskmås, skrattmås och sothönor, säger hon.
Tjärnen är just nu fylld av fåglar.
Men den bilden är inte rättvisande om man tittar på hur många fåglar som kommit till Norrbotten under det senaste dryga årtiondet.
Länsstyrelsen har siffrorna, och de visar att antalet fåglar i Norrbotten minskat med cirka fem miljoner mellan 2002 och 2013.
– Samma tendens kan ses över hela landet men i Norrbotten är minskningen tydligast. Framförallt är det fåglarna i fjällbjörkskogen som har minskat, säger Susanne Backe, biolog på länsstyrelsen i ett uttalande från myndigheten.
Inger Brännström känner igen sig. Föreningen genomför många inventeringar: i våtmarker, på natten – och så klart vid den årliga ringmärkningen på Haparanda-Sandskär.
– Vissa arter minskar. Det beror nog på klimatförändringarna, säger Inger Brännström.
Den tydligaste minskningen har alltså skett i fjällbjörkskogen. Det här kan höra ihop med att det blivit varmare, något som innebär att insekterna kläcks tidigare. Fåglarna är inte anpassade till det, bedömer länsstyrelsen.
– Om kläckningen kommer tidigare stannar inte flyttfåglarna lika länge i länet. De tillbringar större delen av sina liv på övervintringsplatserna i Afrika och södra och mellersta Europa, säger Inger Brännström.
Men fågelminskningen syns även i odlingslandskapet. Här har länsstyrelsen lagt extra kraft på övervakning de senaste åtta åren och resultatet är entydigt.
– Vi ser tydligt att gulsparv, ladusvala, stenskvätta och stare har minskat, säger Susanne Backe.
Bakgrunden till det tror länsstyrelsen är att markerna inte brukas som tidigare. Då jordbruk läggs ner växer markerna igen och det får konsekvenser för fåglar som är vana att leta föda i odlad jord.
Åke Lindström är ansvarig för Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.
– Inventeringarna visar på en oroväckande nedgång för antalet fåglar i odlingslandskapet. Detta är något man ser i hela landet och även i hela Europa, säger han.
Vid Mjölkuddstjärnen fortsätter oväsendet från skrattmåsarna. Inger Brännström tar upp sin kikare och tittar ut över vattnet. Hon funderar över framtiden för fåglarna.
– Det kan jag inte spekulera i. Men klimatet är ju ett globalt ansvar. Det vet alla, och alla påverkas av det, säger hon.