Maria Norman, Åsa Harila och Theresa Fredriksson förstår inte varför man ska ändra något som fungerar.
Theresa Fredriksson är undersköterska och jobbar i hemtjänsten på Mjölkudden. Hon delar sina dagar mellan att 50 procent vara ute i arbete hos de som har hemtjänst, och 50 procent till att planera schemat för sina kollegor.
När förslaget om att centralisera planeringen kom gick hon ut på sin Facebooksida och sågade det:
"Här har ni en person som har suttit och hittat på något utan att ha någon som helst förankring i hur hemtjänsten fungerar i verkligheten, jag hoppas verkligen vi lyckas stoppa detta annars kommer patientsäkerheten riskeras samt att hemtjänsten kommer förlora mycket kompetent personal på grund av att arbetsmiljön kommer bli ohållbar!"
En månad senare är hon fortfarande orolig. Detsamma gäller hennes kollegor och även flera brukare har uttryckt sin oro berättar hon.
– Vi har ett jättebra och fungerande system idag, så jag förstår inte varför de överhuvud taget ska ändra det, säger hon.
Hos hemtjänsten på Mjölkudden finns två personer, Theresa Fredriksson och Linda Stålnacke, som båda jobbar 50 procent och tillsammans planerar för totalt 2 200 arbetstimmar i månaden. De får inget extra betalt för det utan har tagit på sig uppgiften frivilligt.
– Jag tycker det är jättebra att både få planera och träffa brukare, säger Theresa Fredriksson.
Enligt det första förslaget skulle alla planerare ute i de 19 hemtjänstgrupperna plockas bort och ersättas av tolv planerare centralt inne i stan. I gengäld skulle varje hemtjänstgrupp få en teamledare för att stötta enhetscheferna.
Det Theresa Fredriksson vände sig mot var just den centraliserade planeringen.
– Som vi jobbar nu har vi kännedom både om brukarnas behov och om kollegorna. Är det någon som har ont i ryggen en dag kan jag se till att den personen slipper åka och ta tunga lyft.
Hon berättar att de ofta gör justeringar i schemat på kort varsel när någon blir sjuk eller måste vabba eller när någon brukare ställer in besöket.
Om den ena planeraren blir sjuk kan den andra sköta planeringen själv den dagen.
Theresa Fredriksson är en av de två planerarna i Mjölkuddens hemtjänst. Halva dagarna jobbar hon ute på fältet och halva dagen planerar hon och trivs med det.
Efter deras protester kallades de till ett möte med ledningen och förslaget gjordes om.
– Men det är fortfarande inte bra, säger Theresa Fredriksson och suckar uppgivet.
Planerarna ska finnas i en egen organisation med en egen chef, men vara placerade ute i hemtjänstgrupperna. Rollen som teamledare plockades helt bort.
– De kommer inte att själva att jobba ute bland våra brukarna och inte heller ha samma chef som vi, så vi blir inte kollegor i den meningen.
Åsa Harila är orolig att det ska bli mer mallat och minutstyrt när man byter planeringssätt.
De undersköterskor som NSD träffar på Mjölkudden är alla oroliga.
– Det är jätteviktigt att jobba nära sin planerare som känner både oss och brukarna för att det ska bli en bra vård och kontinuitet i arbetet, säger Maria Norman
– Själv ska jag gå i pension nästa år efter 30 år i yrket och väljer nu att gå tidigare. Det blir inte en hållbar situation, säger Åsa Harila.
De fruktar att det kommer att gå mer mot en exakt minutstyrning av arbetstiden och att flexibiliteten ska försvinna.
En annan farhåga är att utlånen mellan hemtjänstgrupperna ska öka.
– Det ger en otrygghet och stress för både mig och brukarna som inte känner mig, säger Rod Forsberg som inte har någon lust att åka runt i hela stan och jobba hos nya okända hela tiden.
Katarina Morin är verksamhetschef för hemtjänsten i kommunen och motiverar förändringen:
– Det fungerar inte riktigt idag, det är därför vi gör det. Vi står inför stora utmaningar framöver i hela äldreomsorgen med ett ökat antal brukare och det är svårt att få tag i vikarier, så vi behöver hitta nya arbetssätt.
Hon menar att det är viktigt att planerarna får en egen chef så att de kan samverka och ha en dialog mellan varandra och stötta varandra.
– Nu kommer de att utgöra en egen arbetsgrupp där de kan utbyta erfarenheter och får en egen chef. Idag utsätts de från påtryckningar från olika håll. Vi har haft nya enhetschefer som inte har kunskaper inom planering och då har de inte kunnat få det stöd de behöver. Planerarna har ju ansvar både för brukarnas behov och sina kollegor och vi behöver se till att det är jämställt och jämlikt inom kommunen.
Maria Norman, Åsa Harila och Theresa Fredriksson är bekymrade över att tappa planeringen.
På Mjölkudden tycker man däremot att man kan lösa det genom att erfarna planerare åker ut och hjälper andra mindre erfarna.
– Vi har redan ett sådant samarbete och även en Teamsgrupp för att stötta varann som vi har startat på eget initiativ, säger Theresa Fredriksson.