Julhandeln i Sverige har redovisat en oavbruten ökning sedan 2012. Förra året ökade detaljhandeln med 4,4 procent och passerade för första gången 80 miljarder kronor. Det motsvarar 7 894 kronor per person, enligt HUI (handelns utredningsinstitut).
Nu råder stor osäkerhet inför månaden som många handlare betecknar som årets viktigaste.
– I år har man verkligen inte en aning om hur det kommer att gå. Kommer kunderna? Jag vet inte. Det har varit rätt lugnt på stan ända sedan man införde skärpta restriktioner. Å andra sidan hör jag att folk "toktränger" sig på Storheden. Hur det kan kännas säkrare där är för mig en gåta, säger Bernt Jansson, ordförande i Luleå köpmannaförening.
Beslutet att ställa in skyltsöndagen på första advent togs redan för tre veckor sedan.
– Det hade kunnat gå att genomföra om vi hade hållit hela arrangemanget utomhus, men det hade samtidigt kunnat bli så fel. Vi kan inte negligera riskerna, motiverar Bernt Jansson ställningstagandet.
När Norr Media på tisdagen besöker butiker på Storgatan är det långt mellan kunderna. På Lekia står butikschefen och ägaren Pasi Roponen bakom disken och prismärker varor.
Efter snart 20 år i branschen säger han sig aldrig ha jobbat lika hårt som under det senaste året.
– Jag har dragit ned på allt jag kunnat. Det innebär att jag måste jobba mer själv. Det blir långa dagar, men jag har aldrig haft något emot att jobba hårt.
Pasi Roponen äger sju butiker i Boden och Luleå. Hans analys är att det är cityhandeln som ser ut att drabbas hårdast av de skärpta restriktionerna.
Redan i mars lämnade han in sina beställningar till leksaksleverantörerna inför julhandeln. I dag är hyllorna välfyllda i butiken.
När pandemin bröt ut i vintras förlorade han 30 procent av omsättningen. Om tappet blir lika stor eller större under den så viktiga julhandeln kan konsekvenserna bli kännbara. Det är under veckorna innan jul som butikerna kan skapa en buffert som ska säkra företagets överlevnad.
– Mycket hänger på om restriktionerna kommer att förändras för i dag kan det gå en hel förmiddag utan att jag har en enda kund i affären på Storgatan. Så ser det inte ut på Storheden, berättar Pasi Roponen.
Livsstilsbutiken Indiska skyltar med juldekorationer. Enligt butikschefen Marie Schols går affärerna trögt.
– Vi har förberett inför en vanlig julhandel, men just nu är det svårt att gissa hur den kommer att se ut. Vi har genomfört vissa förändringar och bland annat gjort det möjligt att beställa varor via Instagram som vi sedan kan leverera hem till kunden.
Bernt Jansson är orolig att butiker ska tvingas slå igen, men betonar att i vissa branscher går det förhållandevis bra trots pandemin. Dit räknar han byggvaruhus, blom- och sportaffärer. Även dyrare kapitalvaror efterfrågas i dessa tider sedan resandet minskat radikalt.
– Jag tror att vi kommer att få se en minskning i årets julhandeln, men det är svårt att sia hur stor den blir. Jag skulle vilja att Luleå kommun tog ett större ansvar för handeln. Man måste komma ihåg att varje anställd i affärerna betalar ungefär 100 000 kronor i kommunal skatt, trots att vi inte är särskilt högbetalda inom Handels. Det kan väl alla räkna ut att om 10-20 handelsanställda förlorar sina jobb kommer det innebär att en massa pengar försvinner från Luleå, säger Bernt Jansson.