– Vi vill ha en förstudie av effekterna av ett miljötapp av vatten på tio kubikmeter per år som vi föreslagit, säger Roland Boman, ordförande i Framtid i Jokkmokk och tillika utsedd vattenpolitiker i Jokkmokks kommun.
Förstudien skulle undersöka de biologiska konsekvenserna, de socio-ekonomiska effekterna och så vill man pröva Vattenfalls argument av de ekonomiska konsekvenser som uppstår av att släppa på vatten i torrfåran.
Inför Vattenrådsdagarna som nu pågår i Luleå uppmanades deltagarna att skicka in frågor till konferensen. Men de frågor som de 19 organisationerna ställt debatteras inte.
Redan till Vattenrådsdagarna 2014 ställde de frågor som inte har besvarats enligt representarer för de 19 organisationerna.
– Det här är ett exempel på hur stora bolag och politiker kan döda en fråga, säger Christer Berg, generalsekreterare för Älvräddarna.
– Det här är komplicerat för det hänger ihop med Vattendirektivet som har på förslag att man ska undanta de intensiva vattenkraftsälvarna som är utbyggda, eftersom samhällsnyttan är så stor att man riktar in sig på de andra älvarna och gör åtgärder där. Då har vi tyckt att det inte finns någon grund att ge sig in i den här frågan och det har jag sagt till dem, säger landshövding Sven-Erik Österberg som också är ordförande i Bottenvikens vattendelegation.
Samtidigt är ett lagförslag ute på remiss som innehåller tillskapandet av en fond på 10 miljarder kronor för bland annat miljöförbättrande åtgärder.
Nu fruktar Roland Boman,ordförande i Framtid i Jokkmokk, att lagförslaget kan komma att göra att behov söderut tillgodoses på Luleälvens bekostnad.
– Jag tror det är en missuppfattning från deras sida, säger landshövding Sven-Erik Österberg.
Han förklarar att fondpengarna framför allt ska användas för att ge kompesation för de ställen där man tar bort små kraftverk som producerar lite el och där miljönyttan är större än den lilla elkraft som man får ut.
– Det har aldrig varit tanken att de ska gå in i de stora elproducerande älvarna , säger landshövding Sven-Erik Österberg.
Det är dock inte pengar i sig som älvräddarna vill ha. Vad de kräver är att miljöhänsynen beaktas så att den biologiska mångfalden kan återställas.
– Det här är Sveriges största miljökatastrof, säger Siri Lundström, ordförande i Norrälvar.se.