I och med den digitala utvecklingen och de smarta telefonernas intåg i vår vardag har begreppet delningsekonomi blivit allt vanligare. Något som för många började som ett sätt att ur ett hållbarhetsperspektiv byta tjänster med varandra genom appar har kommit att få en kommersiell dimension. Därför väljer många att nu prata om begreppet plattformsekonomi för att beskriva förändringarna.
– Nu har det investerats väldigt mycket kapital i det och många tjänar stora pengar. Då måste vi kunna möta en arbetsmarknad och ett näringsliv i förändring, annars riskerar en växande del av arbetsmarknaden att bli oreglerad, säger Unionens ordförande Martin Linder.
Många har säkert hört talas om de multinationella aktörerna inom plattformsekonomin, exempelvis Airbnb och Uber. När taxitjänsten Uber drog igång i Sverige fick de kritik för att inte följa nationella regleringar av transportsektorn.
– Svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att man är anställd, har en arbetsgivare och en arbetsplats. När det suddas ut måste vi hänga med.
I en rapport som Unionen nyligen tagit fram presenteras idéer för hur man genom avtal kan reglera plattformsekonomin. I den påtalas att det är bättre om arbetsmarknadens parter kan komma överens kring gemensamma lösningar i stället för statlig reglering.
Hur ska ni klara av att ställa krav på de multinationella jättarna utan politisk lagstiftning?
– Det är viktigt att alla parter är med och bidrar i utvecklingen. Oreglerat och sämre villkor är inget alternativ. Vi som fackförbund har en viktig roll att spela.
– Sen räcker det inte bara med ett nationellt perspektiv. Vi samarbetar nu med det tyska fackförbundet IG Metall som dragit igång en digital mötesplats med facklig kunskap i bakgrunden för de som arbetar inom plattformsekonomin. Via den kan medlemmarna exempelvis peka ut bra och dåliga aktörer.
Trots utmaningarna finns det en hel del fördelar med plattformsekonomin enligt Martin Linder.
– Vi är inte teknikfientliga. Om vi lyckas få till bra villkor kan fler som vill bli egenföretagare och få mer frihet. Det kan även skapa en mer dynamisk arbetsmarknad och lägre trösklar för de som är arbetslösa.
Den digitala utvecklingen har inneburit att många jobb har automatiserats. Enligt Martin Linder har mycket av det uppstått på grund av att utbildningssystemet är utformat för att utbildning ska ske innan arbetslivet.
– Vi måste se till att stötta personer som är arbetsverksamma att kunna få möjlighet till utbildning vid en senare tidpunkt i livet.