Genom åren har gräsplaner och grusplaner bytts ut mot konstgräs och i dag finns det många konstgräsplaner, bara i Luleå finns 14 planer som kommunen rår om och i Norrbotten finns ett 50-tal.
För att planen ska bli mjuk och ge rätt spelegenskaper blandas granulat in i gräset. Granulat är små gummibitar, oftast gjorda av gamla bildäck. Varje plan har åtskilliga ton granulat och ibland behöver det fyllas på.
– Granulatet har en förmåga att hamna på fler ställen än på planen. Vi började fundera hur det går att göra det miljövänligare och det finns alternativ, säger Per Ekervhen, vd på Lumire.
I dagarna börjar ett nytt konstgräs läggas ut på Hertsö IP där två femmannaplaner ska anläggas. Utöver att planerna blir ett välkommet tillskott till verksamheten kommer de användas som testplaner för mer miljövänliga fyllnadsmaterial.
Lumire har varit drivande i projektet ur deras miljö- och hållbarhetsperspektiv och med är även Lulebo som ser planprojektet som ett sätt att utveckla ett område där de har många hyresgäster. Lumire och Lulebo går in med 250 000 vardera och kommunen står för markarbete, drift och underhåll. Planerna kommer ägas av Luleå kommun.
– Hertsön är det största bostadsområdet och vi tycker det är självklart att satsa här. Vi vill utveckla alla våra områden men framför allt Hertsön, säger Erik Öhrling, vd för Lulebo, som hoppas att planerna ska stimulera till mer spontanidrott bland barn.
Att mikroplaster tar sig ut i naturen är en aktuell fråga och det handlar om stora mängder som försvinner varje år.
– Konstgräsplaner är den andra största källan till mikroplaster i naturen, säger Julia Tornberg som studerar miljöteknik vid Luleå tekniska universitet.
Hon ska analysera lakvattnet från de nya planerna, samt den stora planen där vanligt granulat används, för att se vad vattnet som rinner ut från konstgräsplanerna egentligen innehåller.
– På granulat finns det en hel del forskning men det finns väldigt lite på de alternativa materialen, säger Julia Tornberg.
Två nya material ska testas i det norrbottniska klimatet. Små korn av krossade olivkärnor samt en typ av specialsand som används på vissa håll i södra Sverige. Miljöaspekten är viktig men det är även funktionen. Det är ingen mening att lägga ut ett material som gör att konstgräset inte blir bra att spela på.
– Bioflexen är inte testat på våra breddgrader men vi tror att det kommer vara funktionellt, säger Per Ekervhen.
Konstgräsplaner är överlag en stor investering och projektet på Hertsön är av intresse för alla kommuner. I förlängningen är det kommunerna som kommer stå med ansvaret att byta ut granulatet.
Patrik Bylin, kultur- och fritidschef, tror att Luleå ligger högt upp på listan bland kommuner vad gäller konstgrästätheten och trenden är att det blir allt fler konstgräs.
– Det finns gott om planer men vi har en stor föreningsverksamhet också.
Det pågår ett arbete på EU-nivå om mikroplasternas spridning. Ingen vet i dag hur det kommer bli med granulatet i framtiden, om det kommer vara tillåtet eller ej. Det gäller att veta vad som fungerar om det kommer ett förbud, annars riskerar Norrbotten att stå med konstgräsplaner som inte kan användas.
– Finns det inte konstgräs i Norrbotten finns inte fotboll alls, konstaterar Erik Öhrling.