Daniel Fjellborg, nybliven doktor i statsvetenskap.
Enligt forskning i världen så använder gruvmotståndare parallellt flera olika strategier som civil olydnad, protesterar, juridiska strategier och politisk påverkan.
– Från politikens sida har man försökt att hantera protesterna genom att öka dialogen. Man vill få gruvbolagen att öka dialogen men även att öka dialogen i tillståndsprocessen med förhoppningen att det ska lugna ner konflikten. Delvis blir det så, men det oväntade är sidoeffekten att andra aktörer blir mer motiverade att göra mer offentliga protester för att bidra till motståndet på det sätt de kan och vill, säger Daniel Fjellborg, som nyligen doktorerat om strategier och ageranden i svenskt gruvmotstånd.
Det var två frågor som Daniel Fjellborg ville ha svar på.
– Den första frågan var en kartläggning av hur gruvmotståndet ser ut och hur mycket som finns av det. Vilka frågor tar gruvmotståndarna upp och vilka strategier väljer de. Den andra frågan är hur aktörer som staten, politiker, tillståndsprocesser och gruvbolag påverkar gruvmotståndarnas val av strategier, det vill säga hur gruvkonflikten utvecklas, säger han.
Kallak är en av de gruvkonflikter som Daniel Fjellborg studerat.
Att man är mot en gruvetablering är inte bara att man inte vill ha en gruva. Det betyder också ofta att man vill ha något annat. I norra Sverige vill man främja rennäringen, samiska näringar och miljöskyddet. I södra Sverige vill man främja jordbruket och markägarrättigheter, men miljöskyddet finns också där.
– De samiska organisationerna har erfarenhet av att inte bli lyssnade på av nationella politiker, så då vänder de sig till det legala, medan de i södra Sverige har erfarenheten att man kan bli hörd om man argumenterar bra, vilket ger en större förväntan av att det även kan fungera i gruvmotståndet. Så deras tidigare erfarenheter gör att de väljer olika strategier i gruvmotståndet, säger Daniel Fjellborg.
Olika motståndsgrupper väljer olika strategier i sitt gruvmotstånd.
Har du sett om samebyarna har dragit erfarenheter från konflikterna i Norge som Altakonflikten eller den i Fosen där två vindkraftfält, som byggdes där norska samer bedrev renskötsel, förklarades olagliga av Norges högsta domstol, Høyesterett. Två år senare stod de kvar vilket medförde stora demonstrationer i Oslo.
– Jag har inte sett att man explicit tittat på Norge, men generellt ser vi att urfolksrörelsen som finns internationellt har blivit mer juridifierad. Alltså att man går mer till rättsväsendet för att kräva sina rättigheter, som numera finns skrivna i internationella konventioner. Detsamma gäller då även för de samiska organisationerna i Sverige. Det här påverkar givetvis de strategier som man väljer i Sverige.
Är det här bra strategival om man tänker på vilka resultat det ger?
– Det här är en nyckelfråga och det finns olika effekter. Det finns möjlighet att vinna i domstol, som Girjasdomen. Det ger de samiska organisationerna hopp om att vinna andra konflikter. Sedan finns de andra, negativa, konsekvenser och det kan vara att det juridiska arbetet tar överhanden som gör det svårt att upprätthålla andra arbeten som man kan behöva göra inom en rörelse. Juridiska processer är dyra och kräver advokater och specialister så då risken finns att det tar över en hel organisation, säger Daniel Fjellborg, nybliven doktor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.