Ojämlikt i toppen
Det är dåligt ställt med jämlikheten i toppen på den akademiska hierarkin.- Det går åt rätt håll. Men det går sakta. Jag önskar att målsättningen skulle vara djärvare, säger Lena Abrahamsson, en av de 16 kvinnliga professorerna vid Luleå tekniska universitet.
En av få kvinnor i toppen på den akademiska hierarkin. Lena Abrahamsson är en av de 16 kvinnliga professorerna på LTU. Det finns 87 manliga professorer. FOTO: Kurt Engström
Foto: Kurt Engström
Sned könsfördelning
Som kvinna i den manligt dominerande forskarvärlden inom teknikområdet har hon märkt av den sneda könsfördelningen.
- På många konferenser, seminarier och möten är jag ensam kvinna, säger hon.
Lena Abrahamsson poängterar att utvecklingen går åt rätt håll. Men hon tycker att det går för sakta.
- Med den här takten tar det väl 50 år innan det är jämnt. Det jobbas hårt med det här. Men jag tycker att man kan göra mer och jag önskar att målsättningen skulle vara djärvare, säger hon.
Attitydförändring krävs
Det är en större andel kvinnor än män som studerar på högskolenivå och på forskarutbildningarna är fördelningen 50-50. Men högst upp i den akademiska hierarkin, på professorsnivå, är männen fortfarande i stor dominans.
- En anledning är att många kvinnliga lektorer ägnar mycket tid åt undervisning och får därmed inte tid att forskningsmeritera sig. En annan anledning är att män väljer män när lämpliga kandidater ska kontaktas. Det är inte en medveten diskriminering utan ganska naturligt och det krävs en attitydförändring och det krävs att man blir medveten om problemet, säger Lena Abrahamsson.
Konkret exempel
Hon ger ett konkret exempel på de attityder och värderingar som finns:
- Jag skulle hålla ett populärvetenskapligt föredrag för en förening. Föreningsmedlemmen som presenterade mig sa att jag var en kvinnlig professor och så sa han: "vi har en medlem som är riktig professor här i publiken". Jag vet inte om han inte tyckte att jag var en riktig professor, säger Lena Abrahamsson och skrattar.
Två kvinnliga lärare
Enligt henne är det viktigt med kvinnliga förebilder.
- När jag började läsa på LTU hade jag bara två kvinnliga lärare. En av dem fick mig att tänka att jag kanske också skulle kunna jobba här. Nu är det många fler kvinnliga lärare och förhoppningsvis bidrar det till att fler kvinnor vill göra akademisk karriär och satsa på forskning.
Att så få flickor väljer utbildningar med inriktning på teknik och naturvetenskap på gymnasiet är en av orsakerna till den ojämna könsfördelningen inom teknikforskningen.
Traditionellt tänkande
- Men det går inte bara att tjata på tjejerna att de ska välja teknik. Man måste också få pojkar att välja vård och andra typiska kvinnoyrken. Det måste gå åt båda hållen. Vi är alla fast i traditionellt tänkande och tror att vårdyrken inte är tekniska jobb trots att det finns massor av avancerad teknisk utrustning inom vården i dag, säger Lena Abrahamsson.
FAKTA Så gör KTH
➤ På KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, är 8 procent av professorerna kvinnor - om två år ska siffran vara uppe i 15 procent. Målet att fördubbla andelen kvinnliga professorer ska uppnås med hjälp av karriärsystemet Tenure Track.
➤ Systemet innebär att karriärvägarna blir tydligare så att blivande professorer vet vad som gäller. Mer konkret handlar det om att KTH planerar för det framtida behovet av lektorer och professorer redan vid anställningen av biträdande lektorer. Lärosätet skapar också ett karriärutvecklingssystem för att de biträdande lektorerna ska få så bra förutsättningar som möjligt att lyckas.
➤ Större tydlighet och förutsägbarhet i karriärsystemet är något som efterfrågas av främst kvinnliga forskare, och därför räknar KTH med att systemet kommer att leda till att fler kvinnor blir professorer. När förändringarna har fått fullt genomslag om fem till tio år förväntar sig universitetet att 40-60 procent av professorna kommer att vara kvinnor. KTH är det första svenska lärosätet som tillämpar Tenure Track.
Källa: KTH
➤ Systemet innebär att karriärvägarna blir tydligare så att blivande professorer vet vad som gäller. Mer konkret handlar det om att KTH planerar för det framtida behovet av lektorer och professorer redan vid anställningen av biträdande lektorer. Lärosätet skapar också ett karriärutvecklingssystem för att de biträdande lektorerna ska få så bra förutsättningar som möjligt att lyckas.
➤ Större tydlighet och förutsägbarhet i karriärsystemet är något som efterfrågas av främst kvinnliga forskare, och därför räknar KTH med att systemet kommer att leda till att fler kvinnor blir professorer. När förändringarna har fått fullt genomslag om fem till tio år förväntar sig universitetet att 40-60 procent av professorna kommer att vara kvinnor. KTH är det första svenska lärosätet som tillämpar Tenure Track.
Källa: KTH
Så jobbar vi med nyheter