Klockan är några minuter efter midnatt när en stund för sig själv på gården utanför flerfamiljshuset på Hertsön på några ögonblick förvandlas till ett dödsdrama. Det berättar den utsatte mannen kort efter att polis anlänt till hans bostad på natten mot den 20 november i fjol.
Han står och röker en cigarett när någon ropar åt honom. Tre män närmar sig sedan snabbt. I nästa ögonblick handlar allt om en kamp på liv och död.
– Två av dem tar tag i min jacka och börjar slå mig. Jag blir träffad av flera knytnävsslag, det gör så ont att jag är nära att svimma, säger den målsägande mannen när han hörs av polis.
Kravet från angriparna är offrets mobiltelefon, jackan och övriga tillhörigheter. En av männen förtydligar hotet genom att ta tag i hans hår samtidigt som en kniv riktas mot honom.
– De skrek också till mig att jag skulle ge dem koden till mobilen, säger han.
När han vägrar utdelas knivhugget mot hans vänstra lår. Han känner först ingenting. Ser sedan blodet pumpa ut över jeansen samtidigt som benen viker sig och hjärtat rusar.
Någon av männen håller i honom. Hans minns att han smetar blod på den av angriparna som står till vänster om honom.
– Sedan försökte jag springa från platsen. Men någon sparkar omkull mig. Jag reser mig upp springer rakt mot porten, kanske 50 meter bort.
Det rör sig om oerhört dramatiska ögonblick. Några få sekunder. Kanske en halv minut.
En flykt från de tre förövarna, med ett fortsatt liv i potten.
I det här läget har han ingen som helst aning om varför han attackeras, uppger han till polisen.
De tre männens tillhörighet i en mördarligorna i Stockholm är givetvis också okänd för honom i det läget.
Genom att sparka mot angriparnas händer efter att de jagat ikapp honom när han flytt lyckas han dra igen porten till flerfamiljshuset.
När den första polispatrullen anländer till brottsplatsen ser de en sko liggande på parkeringen. Platsen är i övrigt full av spår från dramat.
På fråga från polisens förhörsledare, om den målsägande mannen har skulder till någon, svarar han:
– Jag är skuldfri.
Enligt polisen ska ett vittne uppgett att en av gärningsmännen ha ropat åt honom "våldtäktsman" och "du ska inte röra min syster".
– Jag har aldrig våldtagit någon, säger han.
Ett manligt ögonvittne till rånet uppger i förhör att han ser bråket på parkeringen när han anländer med sin bil. Hur en man släpas och sedan slits ner marken. Där tvingas offret motta en skur av sparkar.
Vittnets omedelbara tanke när han kliver ur bilen är att hjälpa den utsatte. Han ser då ett föremål glimma till i handen på en av förövarna. Han backar undan.
– Jag blev rädd och ville inte ge mig in i något.
De misstänkta männen har i princip ingenting att säga när de förhörs.
När polisens förhörsledare, Johan Kemppainen, frågar den misstänkte 22-åringen om han förstår vilka misstankar som riktats mot honom, säger han:
– Jag förstår.
Kemppainen: Berätta fritt om den här kvällen/natten. Var du var och vad du gjorde?
– Jag väljer min rätt att inte yttra mig.
Kemppainen: Hur kommer det sig att du inte vill yttra dig?
På den frågan och ytterligare ett 30-tal till väljer 22-åringen att inte besvara.
Rättegången mot de tre männen som misstänks hålls 25 och 26 februari i Luleå tingsrätt.