Det var uppsluppet och glatt när de fyra toppmilitärerna njöt av det soliga vädret på eftermiddagen. Där var förutom Sverker Göranson också generallöjtnant Per Ludvigsen, vice försvarschef, Danmark, general Jarmo Lindberg, försvarschef, Finland och Amiral Haakon Bruun-Hanssen, försvarschef, Norge.
– Vi möts några gånger om året, säger Sverker Göransson innan har tar några bilder på sig själv och kollegorna. Instagram nästa...
Försvarscheferna besökte Luftstridsskolans stridslednings- och luftbevakningscentral som bland annat ansvarar för luftövervakningen. Dessutom kommer de att träffa stridspiloter för att diskutera utveckling av Cross Border Training och ett koncept för att kunna landa på varandras flygbaser.
Cross Border Training innebär i korta drag att flottiljerna i de olika länderna har mandat från regeringar i respektive länder att genomföra kortare övningar inom de andra ländernas luftrum. Detta utan att behöva söka nya särskilda tillstånd för varje övning. Det är ett kostnadseffektivt sätt att öva och utveckla förmågor vid stridsflygdivisionerna från norra delarna av Sverige, Finland och Norge där piloterna startar från ordinarie hemmabas och alltså övar tillsammans i ett av ländernas luftrum och återvänder.
– Vi har ju en ganska lång erfarenhet av detta. Jag är själv flygare och har varit på vår bas i Rovaniemi och övat tillsammans med Sverige och Norge. Första gången var väl för drygt tio år sedan och nu sker det ofta, ungefär 40 gånger per år, säger Jarmo Lindberg.
Det pågår för närvarande en stor rysk militärövning med 40 000 soldater, 41 stridsfartyg och 15 ubåtar. Den ryska Nordflottan och fallskärmsjägare har försatts i högsta beredskap som en del av en militärövning i Arktis.
Detta oroade dock inte den norske försvarschefen Haakon Bruun-Hanssen.
– Ryssland är vår närmsta granne och jag vet inte om man ska betrakta övningen som "oanmäld".
Försvarsfrågornas har dock blivit alltmer aktuella och under perioden 2016 till 2020 föreslår regeringen tillskott om ytterligare 5,9 miljarder kronor till försvarsbudgeten. Därutöver föreslås överföringar på 300 miljoner kronor från Försvarsmaktens internationella insatser till förbandsverksamhet och materielsatsningar. Med redovisade tillskott hanteras också effekterna av avskaffandet av rabatten på ungdomsarbetsgivaravgifterna och Fortifikationsverkets höjda avkastningskrav. Det motsvarar 1,7 miljarder kronor i försvarsinriktningsperioden.
Anslagen ska användas till vassare ubåtsjakt, militarisering av Gotland, krigsförband, vapen och utrustning, snabbinsatsstyrka och att flygvapnet ska kunna sprida sina plan till krigsbaser.