Den fråga som kommunstaben föreslagit förändrades nämligen kraftigt vid kommunstyrelsens arbetsutskotts möte. Beslutet som togs innebar att alternativen just nu ser ut så här:
Alternativ 1: Avbryt omedelbart nedläggningar och sammanslagningar av skolor och förskolor. Ta i stället fram en ny utvecklingsplan som utgår från dialog med skolpersonal, barn och föräldrar samt värnar levande byar och stadsdelar. I planen ska de redan genomförda nedläggningarna utvärderas och återställas där det är motiverat och efterfrågat.
Alternativ 2: Fortsätt ta ansvar för en jämlik och kvalitativ skola som utgår från Luleå kommuns långsiktiga vision och utvecklingsplan.
Alternativ 1 är en kopia av folkinitiativets förslag. Alternativ 2 är ett förslag som Socialdemokraterna lade och som stöddes av Vänstern. Folkinitiativets ursprungliga förslag för alternativ 2 såg ut så här: Fortsätt pågående nedläggningar och sammanslagningar som leder till färre och större skolor och förskolor.
Att alternativ 1 finns med i sin helhet och har brett stöd säkrar dock att de som förespråkar den vägen har ett alternativ att rösta på.
– Om folkinitiativet nu samlat ett stort engagemang är det viktigt att de känner igen sig, säger kommunalrådet Lenita Ericson (S).
– Jag tycker att det här förslaget till alternativ 2 var bättre än folkinitiativets, utifrån vad de som är för den linjen tycker. Men jag ska ta det till gruppen. Det är inte slutdiskuterat, säger Nina Berggård (V).
Centerpartiet reserverade sig.
– Vi anser att hela folkinitiativets förslag ska gälla. Det är framtaget efter dialog och bör respekteras, säger Carola Lidén (C), gruppledare.
Fler partier kommer in senare i processen. Liberalerna, Kristdemokraterna, Sjukvårdspartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Rättvisepartiet uppger att de går på Centerns linje.
– Man kan diskutera vad en jämlik och kvalitativ skola är. Det här blir otydligt, säger Paulina Koskenniemi (MP), gruppledare.
Det håller inte Lenita Ericson med om.
– Vi tycker att det här är två tydliga alternativ. Det är viktigt att man förstår vad man tar ställning mellan.
S och M höll fast vid sin ursprungliga inställning att de säger nej till folkomröstning, vilket blev arbetsutskottets beslut. Moderaterna lade ned sina röster gällande alternativ 1 och 2.
– Eftersom vi säger nej har vi inga synpunkter på utformningen, säger Anders Josefsson (M), gruppledare.