Tillbaka i Luleå för att sluta cirkeln: "Känns rätt"

Nu återförenas far och dotter. Filmaren Stefan Holm är hemma i Luleå igen och det är dottern Ulricas förtjänst. "Utan att fråga pappa ställde jag oss i kön till det första hyreshuset på Kronan. Jag hamnade i våningen ovanför."

Tillsammans igen. Nu har far och dotter flyttat in i samma portgång i Kronans första hyreshus. Ulrica Holm bor våningen ovanför och har från balkongen uppsyn på pappa Stefan Holm som fick diagnosen Parkinsson för några år sedan.

Tillsammans igen. Nu har far och dotter flyttat in i samma portgång i Kronans första hyreshus. Ulrica Holm bor våningen ovanför och har från balkongen uppsyn på pappa Stefan Holm som fick diagnosen Parkinsson för några år sedan.

Foto: Pär Bäckström / Frilans

Luleå2021-04-30 05:00

Ovanför Kronanvägen står dammolnen i kö. Det är en jämn ström av fullastade långtradare som passerar på den grusiga vägen på väg mot de uppväxande bostadskvarteren.

Vid den lilla dammen i Träffparken berättar 74-årige Stefan Holm om en cirkel som sluts. 1967 muckade han från militärtjänsten som mc-ordonnans på Lv 7. Efter att ha passerat kaserngrinden avslöjade han sina framtidsplaner för lumparkompisarna: "Från och med nu kommer jag att satsa på foto."

Det löftet har han hållit.

För dottern Ulrica Holm kom uppenbarelsen i nionde klass.

– Jag blev lite förvånad över att hon ville bli fotograf. Ulrica hade inte visat så stort intresse tidigare, hävdar pappa.

Även den förutsägelsen gick i uppfyllelse. Ulrica Holm inledde sin yrkeskarriär som frilansande fotograf på NSD och startade senare ett eget företag. I dag är hon specialiserad på att skapa glamourösa interiörbilder till bostadssajter.

Det var faktiskt ännu en anledning till att far och dotter hamnade på Kronan.

Stefan Holm är uppvuxen på Bergnäset. När han var tolv år köpte hans syster en enkel kamera via postorder. Hon var sex år äldre och vakade över sin dyrgrip.

– Till slut fick jag prova att ta några bilder. Det var som en ny värld öppnades för mig. Hela min veckopeng gick till att framkalla fotorullar. Ägaren i affären tyckte synd om mig och lånade ut grejer så att jag kunde upprätta ett fotolabb hemma. Mina föräldrar lät mig hållas, även om morsan nog funderade om det var rätt ställt med mig.

Bland kompisarna var han ensam om sitt intresse, men på stadsbiblioteket fanns en guldgruva för alla som vill lära sig att fotografera.

Som självlärd fotograf har 74-årige Stefan Holm haft en lång yrkeskarriär, där han varit med om att starta två stora TV-satsningar. Den första var Nordnytt 1973 och den andra var etableringen av TV4 Norrbotten.

I många år drev han ett eget företag, SH Vision. Som filmfotograf har han fått resa ut i världen; till vildmarken i Sibirien, till Börje Salmings hockeytillvaro i Kanada och ofta med naturen i fokus.

Det har hänt att han förväxlats med en av Sveriges bästa höjdhoppare genom tiderna.

– Numera sker det inte så ofta, men när någon ringde och frågade om jag var höjdhopparen Stefan Holm brukade svaret bli: "Nej, men jag är Stefan Holm, den hopplöse".

Även Ulrica Holm har haft TV4:s hangar på Kronan som sin arbetsplats. När premiärsändningen ägde rum var hon både scripta, sminkös och studiovärdinna i en och samma person.

Plötsligt pekar hon mot det gamla bränneriet som ligger intill återvinningsmarknaden på Kronan.

– Där har jag också arbetat. Under filmatiseringen av "Hundtricket" hyrde vi ett kontor Jag har hört att "Hundtricket" har blivit en kultrulle och att det finns personer som har sett filmen 14 gånger!

Stefan Holms ansikte förändras när han berättar om dagen när han fick diagnosen Parkinson. Det varma leendet försvinner och ögonen får en ny glans när han berättar om den obotliga sjukdomen.

I början inriktas behandlingen mot de rörelsestörningar som kan uppstå.

– Jag har ändå haft tur som fått en godartad variant. I dag bär jag på en medicinpump som skickar dopamin rakt in i tunntarmen. Det fungerar bra, även om jag känner mig rätt stel, berättar Stefan Holm som brukar ta fram rollatorn till sina längre promenader.

För ett år sedan sökte Ulrica Holm en nystart i livet. Trött på ständiga renoveringar hemma och med en samlad kunskap om Luleås samtliga bostadsområden längtade hon efter att byta ut villan mot ett nyckelfärdigt, nyproducerat hem. Hon ville i stället skapa mer tid för vänner, träning och en ny tillvaro.

I det läget mindes hon hur hennes pappa talat om att återvända till Luleå.

– Många har frågat mig varför jag flyttade till Arjeplog 2008, men jag bestämde mig att när jag blir pensionär ska jag och min fru flytta till den vackraste platsen och till de trevligaste människorna. Allt det där finns i Arjeplog, men som livet blivit känns det i dag viktigare att komma nära anhöriga, förklarar Stefan Holm.

Mycket närmare sin dotter kan han inte komma. Hon bor på våningen ovanför och kan till och med kontrollera om pappa tar sig en tupplur på kökssoffan.

Nyligen vaccinerad mot covid-19 ser Stefan Holm framemot att återknyta kontakten med gamla kompisar. Flytten till en tvåa på 43 kvadratmeter har inneburit att ett avsked från många ägodelar. I dag finns det bara en enda kamera kvar i hemmet.

– Det går faktiskt att filma med den. Förra året följde jag en flock vitkindade gäss som slagit sig ned i Arjeplog. Jag blev förtjust. De där gässen har ett speciellt sätt att titta en, säger Stefan Holm.

– Du ska se att samma gäss kommer att landa i den här dammen så fort som isen är borta, tillägger Ulrica Holm och brister ut i skratt.

Far och dotter Holm

Ulrica om sin pappa: Han är en kreativ människa. Då tänker jag inte bara som fotograf utan också på att han tillsammans med släkten byggde vårt hem på Utmarksvägen. Han har alltid varit påhittig och ägnat sig åt återbruk långt innan begreppet fanns.

Stefan om sin dotter: Redan som liten var Ulrica helt självgående. Hon är ivrig, ambitiös och arbetar med stor energi. En av sakerna som vi har gemensamt är att vi är pryltokiga, speciellt när det gäller kameror. Då blir vi alltid som barn på nytt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!