Frågan är inte ny, utan har snarare varit ett önskemål från Friskolornas riksförbund en längre tid, där Magnus Selberg är styrelseledamot.
– Idén lämnades direkt till Fridolin (Gustav, reds.anm) för ett år sedan, som nappade direkt. Idén är att vi ska kunna göra avsteg i kön för att hjälpa till flyktingsituationen. Det blir liksom ett sätt att bidra, säger han.
På fredagen gick utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ut i en debattartikel i tidningen Dagens samhälle och berättade att regeringen tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har gjort ett gemensamt förslag som ger friskolorna, som gör sitt elevurval utifrån kö och anmälningstid, större möjlighet att ta emot nyanlända elever.
Friskolor med lång kö, som till exempel Nya Läroverket som har 1 500 personer i kö, kommer att kunna vika fem procent av det totala elevantalet, till flyktingbarn som bott kortare tid än två år i Sverige. Reglerna är frivilliga och testas i ett första skede under en treårsperiod.
Tror du att det kan väcka reaktioner?
– Ja, det kommer det göra. Men det handlar lite grann om hur man ser på det. Det avsteg vi gör är en samhällsnytta, säger Magnus Selberg.
Nya Läroverket har två skolor, en på Bergviken med 430 elever och en på Bergnäset med 240 elever – och förmodligen kommer eleverna fördelas lika över skolorna.
Maarit Enbuske, arbetsmarknadsförvaltningen Luleå kommun, säger att det är svårt att veta hur många som kommer framöver.
– Ensamkommande flyktingbarn vet vi inte alls hur många som kommer. I dag är prognoserna väldigt låga. Som ett exempel fick Luleå som mest 21 per vecka före jul. Nu har vi haft 8 ensamkommande på hela året, från januari till maj, säger hon.
– Det hände ganska mycket när man stängde gränserna. Det kommer väldigt få i jämförelse med tidigare.
Utöver ensamkommande kommer även familjer, som kan ha med sig barn.
– Det är de som redan fått permanent uppehållstillstånd. Det här året väntas 248 personer, av dem är en stor del ensamhushåll. Det handlar inte om så många familjer i år. Och till nästa år vet vi inte någon siffra ännu, säger Maarit Enbuske.
Hon tycker förslaget låter bra.
– Det kan vara bra utifrån att det inte ska bli så segregerade skolor, att man inte utesluter nyanlända. Det är viktigt att jobba för mångfald överallt, oavsett var man bor.