I förra veckan presenterade statsminister Magdalena Andersson ett förslag om sänkt skolpeng för friskolor. Sänkningen har ännu inte preciserats i antal procent.
Den socialdemokratiska regeringen anser att kommunala skolor tar ett större ansvar än friskolor och riktar kritik mot "vinstdrivande friskolor".
Förslaget är ute på lagrådsremiss och föreslås att börja gälla från 2024 - under förutsättning att en majoritet i Sveriges riksdag ställer sig bakom förändringen.
Förslaget har väckt starka reaktioner från Friskolornas riksförbund som varnar för att det kan leda till nedläggningar.
Nya läroverket blev Luleås äldsta friskola. I dag har företaget 850 elever fördelade på tre skolor i Bergviken, Bergnäset och Svartöstaden.
Magnus Selberg tolkar utspelet som "politisk strategi och inget annat".
– Det stämmer inte med verkligheten. Det är snarare så att friskolorna är underkompenserade med tanke på att vi till motsats till kommunala skolor inte kan dra av momsen. Det här liknar mer strategi under ett valår istället för att prata om kvaliteten i skolan väljer man att prata om annat.
Vad skulle det innebära om skolpengen sänks?
– Det är klart att i en bransch som i genomsnitt gör en vinst på tre procent skulle en sänkning bli kännbar. Det kan hända att det här är ett förslag för att stänga alla friskolor, men det är ingen som säger det högt.
Nya läroverket har med undantag av första året redovisat ett överskott varje år sedan starten 2006. Vid tre tillfällen har ägarna plockat ut en vinst.
2020 omsatte företaget 86,5 miljoner kronor. Vinstutdelningen blev 2,7 miljoner kronor.
– Genom åren har vi använt vinster till att starta skolor i Bergnäset och Svartöstaden utan att behöva ta lån. Dessutom har vi valt att ha lägre löner för att i stället ta ut en vinstutdelning. Min motsvarighet i kommunen tjänar dubbelt så mycket som jag, förklarar Magnus Selberg.
Hur kan ni redovisa vinst år för år?
– Vi satsar på mindre klasser, där kommunen har 50 procent vikarietäthet redovisar vi 98,6. Vi gör vinst genom att vara effektivare. Vi har lägre kostnader för fastighetsskötsel, administration och ledning. Dessutom får vi hela elevpengen, medan den kommunala rektorn endast får den delen som rör undervisning. Resten går till andra kommunala förvaltningar.