Ministerbesöket i Luleå på onsdagen handlade inte bara om hundratals miljarder på järnvägar, sjöfart och vägnätet. Ministern är oroad över att det ska bli personalbrist när investeringarna ska genomföras.
– Den tydliga utmaning jag gör till aktörerna, inte minst i näringslivet, är att möta kompetensförsörjningen. Jag är genuint oroad. Vi har hundra tusen obesatta jobb redan och de här satsningarna kommer att ge minst 235 000, säger Tomas Eneroth.
Siffran gäller så kallade årsarbetstillfällen under de tio år som transportplanen ska genomföras. Många olika yrken efterfrågas, enligt Tomas Eneroth som särskilt nämner ingenjörer, planläggare, inredningsarkitekter och programmerare – men även tågklarerare och jobb inom möbelindustrin.
Det är inga enkla jobb och det kommer enligt Eneroth krävas mer ansträngningar för att få in nyanlända på arbetsmarknaden.
– Vi löser inte det med subvention av den som jobbar på Max eller McDonalds. Det är kvalificerade jobb som kommer kräva kunskap och i bästa fall erfarenhet. Det kan bli arbetskraftsbrist i den här regionen och att det kan bli ett hinder för investeringarna, säger Tomas Eneroth.
Susanne Friberg, projektledare på Sveriges byggindustrier i Luleå, instämmer i att kompetensförsörjningen seglat upp som en av de viktigaste frågorna för företagen.
– Det är ett brett behov av personal. Allt från trä, betong och murare till arbetsledare och platschefer. Det är ett utbrett problem i branschen och det är svårt redan i dag.
Ett medel är att försöka locka fler kvinnor till byggbranschen, enligt Friberg.
LTU har på order från regeringen storsatsat på utbildning av lärare och förskollärare. De har nu i höstbudgeten fått en liten ökning av platserna för ingenjörer och i samhällsbyggnad.
– På de flesta utbildningarna fyller vi våra platser och det finns möjligheter att utöka dem också. Vi har sagt till regeringen att vi kan ha fler platser och tar gärna det ansvaret, säger prorektorn Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Hon säger att många företag har svårt att expandera för att de inte hittar personal. En pusselbit är att locka mer folk från andra länder.
– Tittar vi på kompetensbehoven de nästa tio åren ser man att de som i dag bor i Sverige inte kommer att räcka till, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.