Det är NSD:s kulturredaktör Jan Bergsten och Peo Rask, som driver bokförlaget Black Island Books, som har gett ut boken. När de berättar om den på en pressträff är också amatörfotografen Erland Sundström med. Det är han och förra NSD-fotografen Lars Öqvist som står för de flesta bilderna på trähusen från förr.
– Jag började fotografera när jag var tio år gammal. Min första kamera kostade två kronor. 1952 gick jag med i Luleå fotoklubb och jag umgicks med Helmer Widlund som fotograferade åt Luleå kommun, säger Erland Sundström.
Peo Rask berättar att cirka 350 hus försvann under 60- och 70-talen.
– Det var kooperationen och sosseledningen som drev på. Kooperationen ville ha varuhus och parkeringshus i centrum.
Jan Bergsten säger:
– Stadens själ gick förlorad med de gamla trähusen.
Peo Rask tar upp ansvaret att bevara de få trähus som nu finns kvar.
– Exempelvis Röcknerska gården och trähusen i Svartöstan måste räddas. Några fina hus undgick ju faktiskt också rivningsboomen, till exempel det hus där författaren Kerstin Bergström växte upp. Tre kvinnor lyckades få ett gammalt hus flyttat från Skeppsbrogatan till kvarteret Skatan.
De två författarna har arbetat med boken sedan i fjol höstas. De har gått igenom närmare 700 gamla bilder. Ett hundratal kom med. Mellan 50 och 60 av dessa är tagna av Lars Öqvist.
– I boken stiger den förlorade staden fram. Husen bär en historia om den mjuka trästaden som förvandlades till en hård betong- och tegelstad. Vi har också försökt skildra dem som bodde i husen, säger Jan Bergsten.
Boken berättar också om den kamp som fördes mot rivningen.
– Rädda husen-gruppen gick bland annat med en likkista genom stan. Tidningarna skrev massor, säger Peo Rask.
Trästaden som försvann har tryckts i 1112 exemplar och intresset för den är stort.
– För många är det nostalgi att ta del av den, säger Jan Bergsten.
Peo Rask berättar om en man från Järfälla som hade läst om boken på Facebook och beställde ett exemplar.
– Den har fått stor respons på Facebook och skapat diskussioner, säger han.