En utredning om marknadshyror, eller fri hyressättning, i nyproducerade lägenheter ska presenteras senare under våren.
Marknadshyror innebär i korthet att marknadsvärdet styr hur hög hyran blir. Detta i motsats till i dagsläget när bruksvärdet styr och hyrorna sätts i förhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgästföreningarna. Bruksvärde innebär att liknande lägenheter ska ha liknande hyror, med viss variation beroende på läget.
Hyresgästföreningen har länge motsatt sig marknadshyror och på tisdagen presenterade föreningen i Luleå en utredning som gjort av konsultföretaget Ramboll. Utredningen tar inte ställning i sakfrågan om marknadshyror, utan redovisar bara konsekvenserna om det genomförs.
– Om marknadshyror genomförs kommer det att leda till stora konsekvenser för samhällsutvecklingen och hyresgästerna. Vi har försökt komma i kontakt med de politiska partierna, säger Sören Leijon, ordförande i Hyresgästföreningen i Luleå.
I utredningen undersöks tre områden i Luleå. Det gäller hyran i nyproducerade lägenheter, bostadskön och priserna på bostadsrätter.
I korthet kommer utredningen fram till att fri hyressättning i Luleå skulle inneböra genomsnittliga hyreshöjningar på 43 procent och att det skulle minska hushållens konsumtionsutrymme med 12 procent. Den genomsnittliga månadshyran för en tvåa på 60 kvadratmeter skulle öka mellan 1 840 kronor upp till 2 900 kronor i månaden beroende på stadsdel.
Hyran för en genomsnittlig tvåa i Luleå är nu 5 500 kronor.
– Utredningen visar att hyrorna i Luleå skulle närma sig samma storlek som hyrorna i storstäderna Stockholm och Göteborg. Med dagens hyresnivåer ligger Luleå ungefär som andra städer av samma storlek, säger Patrik Landin, bostadspolitisk utredare vid Hyresgästföreningen.
Utredningen om fri hyressättning planeras att presenteras i slutet av maj. Det handlar då om marknadshyror då det gäller nyproducerade bostäder. Utredningen ska sedan ut på remiss och beräknas komma upp för beslut i riksdagen i början av nästa år, alltså innan valet.
Frågan om fri hyressättning drivs mest av Centerpartiet och Liberalerna och är en del av regeringens januariöverenskommelse.
Vi har försökt få en kommentar av Linda Modig (C), riksdagsledamot från Norrbotten. I ett mejl förklarar hon att hon är för upptagen av riksdagarbetet och inte har tid att kommentera frågan.