Ny matematik i skolan
I förslaget om ett nytt sätt att fördela pengar till skolor i Luleå får en elev i Örnäs-skolans lågstadium och mellanstadium 3 400 kronor mer per år än en elev i den skola som får minst, Måttsundsskolan.Men skillnaderna är små jämfört med tidigare fördelningssystem.
Jan Wallmark, rektor vid Östra skolan, är kritisk till att en matematisk modell används vid fördelning av resurser till skolan.FOTO: Göran Ström
Foto: Göran Ström
Nu föreslås att dessa parametrar ska användas när Luleå kommun fördelar resurser till skolorna.
Skolor med många elever som har föräldrar med låg utbildningsbakgrund och många elever med utlandsfödda föräldrar samt många pojkar får alltså mer pengar. Syftet är att resurserna ska möta behoven och få bättre måluppfyllelse.
Försiktig start
- När Skolverket värderar på skolornas resultat tittar man
på dessa parametrar. Men vi inför modellen försiktigt och bara en liten del av resurserna kommer att fördelas på detta vis, säger Sture Bryggman, skolchef.
Jämfört med om pengarna fördelas rakt av per elev får
den skola som får mest, Örnässkolans lågstadium och mellanstadium, 65 procent mer, och Måttsundsskolan, 45 procent mindre.
Tappar resurser
Men i Luleå fördelas inte resurserna rakt av utan för- och grundskolecheferna har tillsammans med rektorerna fördelat pengarna mellan skolorna. Det gör att skillnaderna inte blir så stora som väntats.
Birgit Andersson-Klockare är rektor för Benzeliusskolan, en skola som får minst pengar i det nya systemet. Hon har en förståelse för den nya modellen.
- Tanken är nog bra. Men visst är det trist att bli av med resurser, vi tappar 30 procent av en tjänst. Hjärnan förstår, men i hjärtat är det lite tyngre, säger hon.
Matematik i stället för kunskap
Men alla rektorer välkomnar inte en matematisk modell för fördelning av pengar i skolan. Jan Wallmark är rektor för Östra skolan, en av skolorna som får mer pengar i den nya modellen jämfört med en rak fördelning. Han menar att anledningen till att skolan kommunaliserades var att det är där den lokala kunskapen om förhållandena finns.
- Tillsammans har för- och grundskolechefer och rektorer fördelat resurserna. Det är på det planet som kunskaperna om behoven finns. Nu överlåts det till en matematisk modell och då kan ju staten lika gärna fördela resurserna.
Vid barn- och utbildningsnämndens arbetsutskottsmöte i går beslutades att återremittera förslaget för att utreda konsekvenserna.
Förslaget till resursfördelningsmodell
Uträkningen sker på individnivå med hjälp av fakta från Statistiska centralbyrån.
98 procent av fördelningen sker som tidigare.
Två procent av potten pengarna till skolan fördelas enligt socioekonomiska parametrar.
Av dessa fördelas 60 procent med hänsyn till föräldrars utbildningsbakgrund, 20 procent med hänsyn till andel utlandsfödda föräldrar och 20 procent med hänsyn till andel pojkar.
Potten för barn i behov av särskilt stöd finns fortfarande kvar. Den ansöker rektor om och fördelas av för- och grundskolecheferna
Mest i den nya modellen får: Örnässkolan, Ängsskolan, Östra skolan, Hertsöskolan, och Klöverträsksskolan
Minst i den nya modellen får: Måttsundsskolan, Öhemsskolan, Benzeliusskolan, Nya läroverket och HemängsskolanKälla: Luleå kommun
98 procent av fördelningen sker som tidigare.
Två procent av potten pengarna till skolan fördelas enligt socioekonomiska parametrar.
Av dessa fördelas 60 procent med hänsyn till föräldrars utbildningsbakgrund, 20 procent med hänsyn till andel utlandsfödda föräldrar och 20 procent med hänsyn till andel pojkar.
Potten för barn i behov av särskilt stöd finns fortfarande kvar. Den ansöker rektor om och fördelas av för- och grundskolecheferna
Mest i den nya modellen får: Örnässkolan, Ängsskolan, Östra skolan, Hertsöskolan, och Klöverträsksskolan
Minst i den nya modellen får: Måttsundsskolan, Öhemsskolan, Benzeliusskolan, Nya läroverket och HemängsskolanKälla: Luleå kommun
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!