Det var Sveriges kommuner och landsting (SKL) som 2016 gjorde rapporten Öppna jämförelser Jämställdhet. Enligt den är Luleå bäst på jämställdhet i kategorin större svenska städer. Luleå kommer dessutom på totalt nionde plats när samtliga 290 kommuner i landet är inräknade.
– Men det betyder ju inte att vi inte har frågor att jobba med, säger Eira Andersson som är ny kvalitetsstrateg inom jämställdhet på Luleå kommun.
Hon tillträdde sin tjänst den 1 mars i år och är en del i det hårda arbete som Luleå kommun nu tar för jämställdhet.
Mikael Lekfalk, kommundirektör, berättar varför.
– Attraktionskraft är en grej. Om vi ska öka befolkningen och bli attraktiva så ligger det i topp. Folk vill bo där man har ett jämställt tänk, där man är för mångfald och jobbar med de här frågorna. En annan grej är ju såklart mänskliga rättigheter. Folk har rätt till samma saker, oavsett kön, säger han.
2013 skrev Luleå, precis som övriga norrbottniska kommuner, under CEMR-deklarationen (den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå). Det innebar att man förband sig att jobba med jämställdhetsperspektivet i samtliga delar av kommunens verksamhet. Sedan dess har det skrivits strategier och handlingsplaner för jämställdhetsintegrering, chefer och politiker har utbildats på området.
Men det är först nu som det börjar hända saker på riktigt, säger Mikael Lekfalk.
– Tidigare har det varit lite så att varje förvaltning fått göra litegrann utifrån sin egen förmåga i den här frågan och då har det varit väldigt svårjobbat. Därför tog vi beslutet att vi måste ha en duktig strateg som kan hålla ihop jobbet, både vara en support men också driva frågor. Det var då Eira kom in i bilden som jämställdhetsstrateg, säger han.
– Förutom allt jobb hon gör så skickar hon även en tydlig signal i organisationen. Nu jobbar vi stort. Vår service ska vara jämställd, hela verksamheten ska vara jämställd, hela organisationen.
I Eira Anderssons jobb ingår att införliva ett jämställdhetsperspektiv som en självklar kvalitetsaspekt i kommunens verksamhet.
– Vi måste analysera vad vi faktiskt gör, följa upp och utvärdera kommunens service och bemötande till kvinnor och män, pojkar och flickor. Även resursfördelningen ska genomlysas från ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar om att säkerställa att det som kommunen gör bidrar till ökad jämställdhet i Luleå, säger hon.
Kommunens jämställdhetsarbete är långsiktigt och pågår överallt. Politiker och chefer ska till exempel lära sig att alltid tänka jämställt. Idrottsföreningar ska ha styrelser med lika många män och kvinnor. Kommunbidrag ska delas ut så att de når båda könen på ett rättvist sätt.
– Nu handlar det om att skapa hållbara strukturer och en organisation kring det här så att det får genomslag i hela kommunen, säger Eira Andersson.
Nytt för i år är också att Luleå deltar i SKL:s projekt Modellkommuner. Syftet med projektet är framför allt att olika kommuner ska stötta och lära av varandra i sitt jämställdhetsarbete. Tillsammans med Piteå, Boden och Skellefteå arbetar Luleå kommun med att jämställdhetsintegrera sina styr- och ledningsprocesser.
– Våra mål och processer måste stödja jämställdhetsarbetet. Att alltid ställa frågan vilka konsekvenser ett beslut får för kvinnor och män, på kort och lång sikt. Ett viktigt verktyg är att så långt som möjligt redovisa könsuppdelad statistik i underlag för beslut. Vi måste också ha en ledarskapskultur som efterfrågar resultat och drivande politiker, säger Andersson.
Mikael Lekfalk fyller i:
– Har vi en förvaltningschef som inte förstår, inte är intresserad eller som tycker att det här är en icke-fråga – då händer absolut ingenting. I ledningsgruppen har vi uppe den här frågan på varje möte och vi följer upp stenhårt.
Händer det att vissa inte är med på tåget?– Absolut. Inte för att de inte vill, men det måste ramla ner en polett så att man förstår och tänker på de här frågorna i alla sammanhang man jobbar.
Mikael Lekfalk säger att man på kommunen tidigare varit alldeles för dålig på att ställa krav när det kommer till jämställdhet. Samtidigt lyfter han fram att det också går framåt på många håll. Att det går att ändra på invanda mönster.
– Räddningstjänsten är ett exempel. Efter en eldsvåda brukar de höra av sig till de som drabbats och ställa lite frågor. Då är det ofta karln i huset som fått ta de samtalen, svarat på frågorna. Men nu har de börjat tänka på ett annat sätt. Kanske man även ska prata med hans fru eller hans barn. Då får man helt andra svar.
Mikael Lekfalk menar att det alltid är viktigt att ta diskussionen om jämställdhet, oavsett om det är i yrket eller privat.
– Man måste alltid ta de här diskussionerna, även om det blir dålig stämning på kräftskivan, säger han.
Eira Andersson påpekar också att det inte bara är män som måste utbildas i jämställdhet.
– De här normerna sitter både hos kvinnor och män. Ibland kan de svåraste grupperna att nå när man jobbar med jämställdhet vara högutbildade kvinnor.
Ett färskt bevis på att Luleås jämställdshetsarbete bär frukt är att kommunen fått uppdraget att stå som värd för Sveriges största jämställdhetskonferens Forum jämställdhet 2019.
– Det är vi väldigt stolta över. Vi har blivit utvalda i hård konkurrens, det är ju också för att Luleå har ett gott och hållbart jämställdhetsarbete, säger Eira Andersson.