Många är kvinnorna som med hjälp av Elinora Åséns skarpa blick och handfasta råd har fått hjälp att hitta den perfekta behån. Men efter 28 år som ägare av damunderklädesbutiken Eleonora Laura på Storgatan i Luleå, kände hon att det var dags för en förändring. Mer tid i huset som hon och hennes man hyr i Portugal och mer tid i stugan ute på Sandön i Luleå.
–Jag är 66 år nu och har jobbat sedan jag var 12-13 år, säger hon med ett leende.
Arbetslivet är hon ännu inte redo att lämna helt. Eleonora Laura kommer att återuppstå, i form av en popup-butik i Luleå och på andra orter i Norrbotten.
– Jag har alltid älskat kundkontakten och att serva människor. Butiken har varit mitt andra hem.
Elinora är utbildad undersköterska och fotvårdare. Hon har bland annat jobbat inom intensivvården både i Umeå och Luleå. Under en period hade hon fotvårdssalong på Bergnäset, som hon drev samtidigt som hon fortsatte att jobba inom vården.
– När mina flickor var små jobbade jag 150 procent och jag var ensamstående förälder. Men de var helt fantastiska och vi hjälptes åt.
Underkläder har hon alltid gillat och hon minns hur hon brukade åka med sin familj på julskyltningar i Luleå när hennes barn var små. Då ville hon helst av allt titta in i skyltfönstret på damunderklädesbutiken i Valand city, nuvarande Strand galleria. Men hon vågade inte.
– Jag har varit en väldigt blyg människa, så blyg att det har gjort ont inuti mig. Jag vågade inte titta in i skyltfönstret, för jag var så rädd att folk skulle tro att jag var konstig. Det är det som har sporrat mig, jag har velat visa att jag kan. Inte för andra, utan för mig själv.
I butiken har hon direkt kunnat förstå om en kund är blyg inför den intima situation det kan vara att prova underkläder.
– Då har jag sagt så här: Lova att du säger till mig om du funderar över något. Jag kan komma in och reglera när du har tagit på dig behån. Det har alltid fungerat bra.
– Många kvinnor kollar bara på kupan, att den är tillräckligt stor. De väljer ofta för stort mått runt om under bysten. Ibland plockar kunderna själva, provar och sedan kommer de till kassan med en stor hög behåar och säger att ingenting passar. Det tror jag det, när jag ser den där högen (skratt).
Stamkunderna har varit många och Elinor har kunnat följa dem genom olika livsfaser och sett hur valet av underkläder förändras.
– Unga tjejer kommer och handlar när de har träffat en kärlek. Då är det fina grejer som gäller! Sedan får de barn och då kommer de in för att köpa en amningsbehå. Amningsbehån fortsätter kanske att hänga med ett tag och när de kommer tillbaka igen, då vill de ha mer bekväma underkläder. Sedan kan det ju hända, tyvärr, att de skiljer sig efter några år. Och då är det raffset som gäller igen!
Elinoras butik har spelat en särskild roll för kvinnor som har opererats för bröstcancer. I en del av butiken har de kunnat prova ut behåar med fickor för inläggen. Tidigare gjordes även protesutprovning i butiken.
– Det har alltid varit viktigt för mig att kunna erbjuda fina behåar till kvinnor som har ett bröst, eller inga. Det ska vara lika mycket flärd över deras underkläder som över andras.
2013 drabbades hon själv av bröstcancer. Hon hade under en kort tid känt att det var något som inte stämde. Hennes syster ringde varje dag och ville att hon skulle boka in en undersökning.
– Efter någon vecka ringde jag och fick en tid. När jag kom hem från läkaren ställde jag mig framför spegeln. Tårarna forsade ned för kinderna. Jag sade till mig själv, varför skulle jag drabbas av det här? Men efter en stund slutade jag grina och tänkte istället, varför ska inte jag drabbas när så många andra gör det?
Elinora förberedde sig på att vara borta från jobbet. Hon opererades och fick en venport inopererad för cellgiftsbehandlingenen. Frysen hade hon laddat med ekologiska lingon och Piggelinglass. En ny skurhink stod redo om hon skulle behöva kräkas.
De tre första behandlingarna var tuffa, Kräktes gjorde hon inte, frysta lingon fungerade för att hålla hennes illamående i schack. Tre dagar efter cellgiftsbehandlingen gick hon utomhus. Hon började promenera, något hon fortsatte med under hela behandlingen.
Det blev strålning och fortsatt medicinering. I dag mår hon bra.
– Vården var helt fantastisk vid Sunderby sjukhus, det måste jag säga.
Oron får att cancern ska komma tillbaka finns fortfarande, men då den i Elinoras fall troligen är ärftlig undersöks hon, hennes syster och deras döttrar varje år.
– Det är jag väldigt tacksam för.
Nu väntar en något lugnare tillvaro. Elinora tar oss med till den numera stängda butiken, där en ny verksamhet håller på att ta form.
– Jag har fått så många fina meddelanden från mina kunder. En äldre dam ringde till butiken och vi hade fullt upp. Jag bad min kompis svara i telefonen. Kvinnan sade att hon alltid har älskat min butik. Sedan kom en annan äldre dam som var inne i butiken och sade samma sak. Jag började nästan gråta och tänkte, det är ju bara en underklädesaffär... Men den har betytt så mycket. Det är verkligen jättefint.