När Lulebo bildades 1996 ingick Tornhuset i beståndet. Nu ska klenoden som ligger intill det kommunala bostadsbolagets huvudkontor genomgå en grundlig upprustning.
Förberedelserna har tagit två år. På måndagen började byggställningar att resas. Det dröjer till i slutet av april innan arbetet tar fart på allvar.
– Vi har ett varsamhetskrav på det här byggnaden. Ambitionen är att återställa huset med hjälp av gamla metoder. Vi har tidigt i processen tagit hjälp av en antikvarisk sakkunnig. Även Länsstyrelsen har bidragit för att vi ska nå målsättningen att återställa en av Luleås signaturbyggnader, berättar Erika Sturk.
Fastigheten ligger intill Luleå stadspark och tillhör de kvarter som totalförstördes i samband med den stora stadsbranden 1887.
På den motsatta sidan av Köpmangatan blev Gustafskyrkan lågornas rov. Totalt spred sig branden till 18 bostadskvarter. 75 gårdar förstördes och uppemot 700 personer förlorade sina hem. Lyckligtvis gick inget människoliv till spillo.
Fyra år senare är fastigheten i kvarteret Orren bebyggd, men en ny brand förstör även det huset. Det intilliggande gårdshuset undkommer mirakulöst lågorna och står kvar än i dag mellan Riksbankshuset och Tornhuset.
I slutet av 1800-talet är Robert Asplund (1846-1918) en av Luleås ledande affärsmän. Han äger fastigheter och driver Robertsviks ångsåg som ligger på den plats där regionhuset står i dag. Han köper även mark I Svartöstaden och planlägger en kvartersindelning som finns kvar än i dag.
På 1890-talet är det byggrusch i Luleå. Runt domkyrkan byggs pampiga kvarter med påkostad arkitektur som signalerar stadens välstånd vilket sammanfaller med Malmbanans ankomst och industriella satsningar.
1898 ansöker vice konsul, tillika skeppsklarare Robert Asplund om bygglov för en flerfamiljsfastighet i korsningen Kyrkogatan - Köpmangatan. Huset får sitt namn av det torn som uppreses i hörnet mot stadsparken.
I sin antikvariska utredning lyfter Tomas Örn fram byggnadens kulturhistoriska värden. Huset består av en timring som ges en för tiden mer exklusiv fasad av rött tegel med putsornamentik kring dörrar och fönster. I bygget ingår ett fransk mansardtak i plåt med gjutjärnsdekorationer.
Ett sekel senare startar restaureringen som innebär att fönster ska ersättas för att återställa fönsterindelningen från förra sekelskiftet. Trasiga tegelplattor och tegelfogar, som vittrat sönder under åren, ska ersättas. De stora dörrpartierna ska renoveras och bortglömda dekormålningar i fasaden återställas.
– Vi har tagit loss tegelplattor för att vår tegeltillverkare ska kunna fastställa rätt kulör och även identifiera hur teglet är uppbyggt. Vi har även tagit prover på fogmassan för att kunna analysera beståndsdelar och se till att det nya putset innehåller exakt samma procentsatser, förklarar Erika Sturk.
Lulebo vill i det här skedet inte specificera budgeten för projektet.
– Vi har en kalkyl, men vill inte spekulera i kostnaden. Det här är ett av de första husen som byggdes upp efter stadsbranden. Det är viktigt att det finns kvar. Timmerstommen är i fantastiskt bra skick. Nu ska vi bara lyfta fram husets många förtjänster, säger Erika Sturk.
Det är redan beslutat att senast i oktober ska byggställningarna plockas ned. Anledningen är att det vid det laget blivit för kallt för att utföra putsarbeten.
I dag rymmer Tornhuset tio lägenheter.