Nu ska ensamma barn få landa tryggt

Rädda Barnens representanter möter lokala företrädare för den egna organisationen och lokala politiker i frågan om ensamkommande flyktingbarn.
- Det handlar om en ohyggligt utsatt grupp och nu inför valet vi vill diskutera vad som är viktigt, säger Inger Ashing.
Inför kampanjturnén har Rädda Barnen satt upp en checklista för ett bra mottagande av ensamma flyktingbarn. Den innehåller åtta krav: Tillgång till utbildade tolkar dygnet runt. Startpaket med kläder, hygienartiklar och annat. God man. Stöd till barnet via so-
cialtjänsten. Bra boende. Undervisning. Rätt till inflytande. Samverkansgrupper inom kommunen.
Utifrån dessa krav förs dikussionerna med de drygt hundra kommuner i Sverige som tar emot flyktingbarn.
- År 2005 kom 400 barn till Sverige. Förra året kom 2 250 och i år kommer ännu fler, säger Inger Ashing.
Positivt undantag
I Luleå finns ett boende med fem platser för barn som väntar på besked om att få stanna i Sverige och ett med 15 platser för de barn som fått permanent uppehållstillstånd. Till hösten öppnas ytterligare ett boende, med tio platser och möjlighet till fler, för den senare gruppen.
Inger Ashing slår fast att Sverige inte gör vad som borde göras för de ensamkommande flyktingbarnen. Luleå kommun ses som ett positivt undantag som tar ansvar för barnens bästa och uppfyller de flesta kraven på Rädda Barnens checklista.
- Oavsett om barnen får stanna i Sverige eller inte måste vi ta väl hand om dem. Vi ska rusta dem för livet där de hamnar. De ska till exempel så snabbt som möjligt komma till sin placeringskommun. De ska inte behöva stanna i transitboende mer än maximalt en vecka efter att deras behov utretts. De ska få en god man i ankomstkommunen inom 24 timmar. Gode männen är en oerhört viktig grupp, säger Inger Ashing.
Ett skräckexempel
Elisabeth Dahlin ger ett skräck-
exempel på behandling av ensamkommande flyktingbarn:
- Fyra-fem ensamkommande barn fick en gemensam lägenhet och ett playstation att roa sig med. Så skulle de vänta på besked om de skulle få stanna i Sverige eller inte.
Elisabeth Dahlin berättar om hur det ska vara.
- God man och en i övrigt stödjande vuxenvärld är oerhört viktigt liksom skola och delaktighet i det civila samhället. Att komma med i ett fotbollslag, i någon kyrklig verksamhet, att få komma på skridskoutflykt eller att komma på korvgrillning är bra exempel.
Elisabeth Dahlin lyfter fram Skellefteå kommun som ytterligare en kommun som är bra på att ta hand om ensamkommande barn.
- Efter fyra år är nio av tio killar kvar i Skellefteå. Den tionde studerar på KTH i Stockholm och ska återvända till Skellefteå efter examen.
Önskar utbildning
Lars Hult, styrelseledamot och ansvarig för flyktingbarn i Rädda Barnen Luleå Gammelstad, berättar att de gode männen i Luleå kommun önskar en utbildning om flyktingbarnens speciella behov och någon professionell människa att diskutera problem med.
- Att vara god man för krigsskadade flyktingbarn är speciellt. De vill ha någon att prata med när det gäller det psykologiska, till exempel när någon ska utvisas, säger han.
Kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S) meddelar att en utbildning är på gång - för gode män och för socialförvaltningen.
- Och boendena ska upphandla mer kompetens själva, säger hon.
Lars Hult berättar att Rädda Barnen Sveriges psykolog Soma Amin ska komma till Luleå till hösten.
- Det är en 29-årig kvinna från Bosnien. Hon illustrerade en gång vikten av tät vuxenkontakt genom att berätta hur hennes mamma fortfarande kommer och lagar soppa till henne om hon blir förkyld och frågar om hon klär sig ordentligt, säger han.