– Det vi tänkte om att vintrarna skulle vara för stränga i Norrbotten, det gäller inte längre. De hittar ställen att övervintra på, går ner vid husväggar och rotsystem, säger snigelexperten Ted von Proschwitz vid Göteborgs naturhistoriska museum.
Tidigare trodde han att mördarsniglarna, ungefär som eken och vissa andra lövträd, inte skulle kunna spridas norr om den naturliga Norrlandsgränsen, som löper genom Värmland, Dalarna och i en båge upp mot Örnsköldsvik. Men nu har de till och med fått fäste i Östersund sedan några år tillbaka.
Och ännu mer intressant, menar han, är utbredningen i Vilhelmina, där den funnits i åtminstone fyra år.
– Det var helt oväntat för oss. Det är uppenbart att den numera klarar att övervintra i norr och vid kusten har ni ju dessutom mildare klimat än i Lappland, säger Ted von Proschwitz, som misstänker att det bara är en tidsfråga innan de etablerar sig i länet.
Snigeln, vars korrekta namn egentligen är spansk skogssnigel, kryper inte själv norrut, utan det är vi människor som själva orsakar spridningen, förklarar han. Det kan hända när vi köper trädgårdsväxter, jord eller flyttar en lastpall.
– Det finns all anledning att vara försiktig, slår han fast.
När den väl har fått fäste har den väldigt lätt att föröka sig. Den är tvåkönad så varje snigel är både hona och hanne. Om den inte hittar någon partner kan den befrukta sig själv.
– Varje individ kan lägga 400 ägg. Därför blir det den här typen av massförekomster som man ser söderut.
Därtill har den ett väldigt glupskt ätbeteende, tillägger han.
– Den äter mycket och är på allting. Så då förstår man varför just den här arten blir ett problem.
Att mördarsnigeln inte går att utrota säger sig självt. Det räcker med att ett enda ägg blir kvar så börjar den föröka sig igen.
Söderut har mördarsnigeln blivit en riktig plåga.
– 2015 var nog det värsta snigelåret hittills i Sverige. En vanlig villaägare kunde döda flera hundra sniglar i sin trädgård varje kväll.
Det värsta fallet som kom till hans kännedom var en kvinna i Dalsland som dödade 2 000 varje kväll mitt i sommaren ifjol.
Värst drabbade är än så länge trädgårdar men den är också ett tilltagande problem inom till exempel vallodling.
– Den följer med det slagna höet in i ensilagebalarna, där den ruttnar och gör höet otjänligt som föda.
Något effektivt bekämpningsmedel har forskarna ännu inte lyckats hitta.
Själv såg jag en brun, lite större snigel i Luleå förra veckan – finns det en möjlighet att det kan ha varit en annan sort?
– Ja, det kan ha varit en annan sort. Jag brukar ibland behöva dissekera dem för att ta reda på vilken snigel det är. Men det som händer i Norrland är väldigt intressant och jag vill gärna att folk rapporterar om fynd.
Han uppmanar allmänheten att fotografera snigeln och mejla in fotot, eller skicka in den med posten.
– Man kan beställa en ask av oss att förpacka in snigeln i.
Maria Engström, arbetsledare vid parkförvaltningen i Luleå, ser ännu inga problem med den fruktade snigeln.
– Några enstaka har vi sett, men de fryser ihjäl på vintern.
Inte heller Birgitta Fagervall, som arbetar inom kyrkogårdsförvaltningen har problem med just mördarsniglar.
– Blommorna som växte här har blivit uppätna av sniglar, men då bytte jag till pelargonier för de klarar sig. Men det handlade om små vita sniglar.