Från och med 1 augusti är det tillåtet att gå i land på Skvalpen i Luleå skärgård.
Skvalpen ligger i den yttre skärgården, mellan Junkön och Rödkallen. Ön, som mest bara består av sand, reste sig upp ur vattnet för omkring hundra år sedan ska ha fått sitt namn efter de vågskvalp som sköljde över sandrevet. I dag sitter Skvalpen ihop med Sandgrönnorna och bildar en lång sandö.
Tillgängligheten till ön är delvis begränsad. Från 1 maj till 31 juli är det landstigningsförbud på hela Skvalpen och en stor del av Sandgrönnorna för att skydda fågellivet. Det krävs också att det är hyfsat väder, inte minst vindmässigt, annars kan det bli en väl så guppig tur för den som vill besöka den obebodda ön.
På premiären var det ett 20-tal båtar som hittat dit och under måndagen kör Laponia rederi sin årliga tur ut till Skvalpen. Det är alltid fullbokat och i år är det svårare än vanligt att få en plats, Laponia tar ombord färre passagerare på grund av coronapandemin.
På sydsidan är det mer långgrunt och höga sanddynor ger ett naturligt vindskydd vid vissa vindar.
Utseendet på Skvalpen ändras hela tiden beroende på vattenstånd, vindar och vågor.
– Det är ett jättestort intresse. Vi har många fler på väntelistan än vi kan ta med oss. Det är ett unikt tillfälle att bege sig dit ut, säger Ulrika Kommes, vid Laponia rederi.
Laponia angör på nordsidan där det är tvärdjupt och kör sedan upp med fören på stranden, på sydsidan är det däremot långgrunt. Den som prickar in en riktigt varm och vindstilla dag på Skvalpen kan leva långt in i vintern på upplevelsen.
– Tomas Öberg, som är med som guide och naturkännare, har någon gång uttryckt att det är Luleås Maldiverna och det kan jag instämma i. Det är ett badparadis, säger Ulrika Kommes.