Nu kaklar vi som aldrig förr
Svenskarna kaklar som aldrig förr. Våren 2006 ser vi sobra färger och rektangulära plattor- gärna riktigt stora.
Fotograf:
Foto:
- Svenskarna väljer antingen riktigt stora plattor eller mosaik hellre än den "vanliga" storleken på kakel.
Pia Dahl vet. Hon följer både den internationella utvecklingen och arbetet hos svenska leverantörer och entreprenörer inom kakel, plattor som används på väggar, och klinkers, hårdare plattor främst för golv. De senaste åren har hon sett att intresset har ökat.
- 2004 såldes ungefär 11 miljoner kvadratmeter kakel och klinkers i Sverige. Det kan jämföras med 1998 då 6,4 miljoner kvadratmeter såldes, berättar hon.
En förklaring är att många bostadsrätter har bildats. Människor som köper sitt boende vill renovera just kök och badrum, där det är tacksamt att sätta plattor. Från de traditionella ?våtrummen? sprider sig keramikplattorna sakta över våra hem. Nu sätter allt fler plattor på uteplatser och fasader. Och det är inte ovanligt med klinkers i vardagsrummen.
De dova färgerna som råder inkluderar svart som är nu är stort i inredningsvärlden. Dessutom börjar lite mer ovanliga former - som rektangulära plattor och cirkelformad mosaik - få fäste.
- Jag tror på riktigt stora plattor, som 50 gånger 50 centimeter, säger inredningsstylist Lotta Agaton.
- Och det ska vara så lite fog som möjligt för att skapa ett slätt och enhetligt intryck.
Agaton spår att den mönstertrend som nu syns bland textilier och tapeter sprider sig till kaklen.
- På Milanomässan i fjol visade italienska Bisazza kakel med enorma mönster som stora rosor och rutigt. Det kändes innovativt och nyskapande, säger hon.
På sikt kommer vi kanske att inreda kök och badrum som resten av bostaden - det vill säga med en fondvägg med ett spännande mönster eller färg. Kakelvärldens trendsättare, de stora tillverkarna i Italien och Spanien, har de senaste åren försökt lansera nyhet som går i den linjen; plattor som ser ut som sten och trä. Dessa har noterats av Ragnhild Heering, sortimentsansvarig på CC Höganäs som är Sveriges enda tillverkare av klinkers.
- Först trodde jag inte att det var något för oss här i Norden, svenskarna brukar föredra riktigt trä.
Men plattorna har utvecklats. Nu ser de inte ut som imitationer utan snarare som om de inspirerats av trä, så det kanske går hem.
Enligt Heering kommer vårens kakel att gå i retrostil à la 1960- och 70-tal. Stora mönster i form av medaljonger, cirklar eller blommönster är att vänta, gärna i mörka färger.
- Brunt och mocca håller fortfarande. Och så kommer en hel del pastellfärger, säger hon.
CC Höganäs tillhör numera en italiensk koncern. Men klinkertillverkningen sker fortfarande i skånska Ekeby med anor från 1800-talet. Här görs bland annat den så kallade Sydney-plattan, som i vit form på 1970-talet fick bilda tak till den berömda operan i den australiska staden.
Att referenserna till södra Europa är många när man talar med kakelkunniga är inte underligt. Brända lerföremål upptäcktes förvisso både i Afrika och Asien flera tusen år före Kristus. Ett berömt exempel är utsmyckningarna i Babylon, där en paradgata fram till kung Nebukadnesar II:s palats var kantad av hundratals lejonreliefer av glaserade keramiska plattor.
Keramik i form av plattor för golv och väggar utvecklades till stor del inom det romerska riket. Pompeji, som år 79 efter Kristus ödelades av vulkanen Vesuvius, hade många hus med utsökt kakel.
Mer storskalig tillverkning kom i gång i bland annat Spanien på 1300-talet. Då var det morerna, araberna som invandrat från norra Afrika, som stod för hantverket.
I dag är Italien det land som exportar flest plattor till Sverige. Enligt Pia Dahl, vd på Byggkeramikrådet, är italienarna bra på att både ta fram nya produkter, till exempel den riktigt hårda och täta granitkeramiken, och bevara det gamla. Många av de antika plattornas mönster får nytt liv i den italienska kakelstaden Vietro sur mare på Amalfikusten. Det sirliga, färgstarka kaklet därifrån ställs ut i Sverige i år - i vår på Gula byggningen i Gustavsbergs hamn och senare i sommar på Norrvikens trädgårdar i Båstad.
För den som vill ha mer naturtrogna plattor på golv eller väggar kan sjösten vara ett alternativ. Det består av naturstenar som tumlats så de fått en polerad yta.
- Sjösten är dock inte lämpligt i våta utrymmen, för det suger åt sig väta, påpekar Pia Dahl.
En annan mer udda kakelform är det exklusiva, handmålade från Nordafrika, till exempel Marocko. Det är dyrt men blir mycket vackert i till exempel ett kök.
Liksom färg och tapet är kakel och klinkers ett spännande material att förändra hemmet med. På biblioteken finns mängder med böcker som beskriver hantverket, sedan är det upp till dig att sätta gränser. Om du kaklar själv kan det vara bra att börja med en ?snäll? och fyrkantig bordsyta eller en dekorativ fondvägg.
- Vi är måna om att kakel blir uppsatt, men vi vill också att det sätts upp rätt, säger Pia Dahl.
- I våtutrymmen rekommenderar vi inte att man gör det själv för det blir sådana konsekvenser om något går fel. Men i torra utrymmen kan man låta fantasin flöda.
Så jobbar vi med nyheter