Nu blomstrar det uppåt väggarna
Sedan urminnes tider har människor satt blommor på väggar, kläder, krukor och smycken. I år blommar det extra mycket.
Fotograf: Extern
Foto:
- Den tillhör de klassiska mönster som - i sällskap av ränder, prickar och djurmotiv - återkommer i olika former genom tiderna.
Våren och sommaren 2006 är onekligen en sådan tid. I hem, affärer och tidningar står produkter i blom i många olika skepnader. Från gummistövlar med klatschiga blommor till stiliserade lampor med utskurna blommönster till Josef Franks klassiska tulpaner till trendiga palmbladstapeter och sirliga blommor som klistras direkt på väggen.
Trenden är ingalunda ny. Blommönster kan ses på arkeologiska fynd från romartiden, i den gamla japanska kulturen (då främst som körsbärsblom) och på flera hundra år gammalt kinesiskt porslin.
- Blommönstren har alltid anpassats efter rådande stilideal, ingen går opåverkad av sin tid. Under renässansen fanns stela blomurnor, under barocken var blommorna böljande och svulstiga, säger Eldvik.
Ofta startade ett visst blommode genom att respektive tids konstnärer använde en särskild blomma som motiv. Några decennier senare nådde mönstret stugorna.
- I början av 1600-talet var tulpanen en modeblomma som målades av de stora konstnärerna, 50 år senare ser vi mycket tulpaner i folkkonsten, berättar Eldvik.
Vid sidan av tulpanen har rosor och nejlikor varit populära motiv liksom slingor med hängande blad. På medeltiden var aklejan vanlig. Under 1890-talets nationalromantik började konstnärer och hantverkare att avbilda sin egen flora. I Sverige sågs bland annat blå- och vitsippor, lind, rönnbär och maskrosor i stiliserad form.
Användandet av blommönster - liksom andra mönster - har genom historien gått i vågor. Ofta blir ett mönster populärt som en reaktion mot ett tidigare ideal. Till exempel var 1930-talet ett mönsterfattigt decennium, sedan kom 1940-talet då blommorna intog hemmen. Dagens blom- och mönstertendens kan ses som ett svar på det sena 1900-talets minimalism med blanka, vita ytor.
- Varje stil går till ett maximum, sedan kommer en motreaktion, konstaterar Eldvik.
Formgivaren Gudrun Sjödén, som designat kläder i närmare 40 år och som även gör hemtextilier, talar också om mönster som en reaktion.
- Som formgivare tar man upp en mönster och kör det under några år och bearbetar kanske om det. Men till slut känner man sig trött på det gamla, säger hon.
Den blomstertrend som pågår nu tolkar hon även som en reaktion på det som sker i samhället.
- Vi ser terrordåd, miljöförstöring och annat som är skräckinjagande. Den lilla världen blir viktigare då.
I Gudrun Sjödéns vår- och sommarkollektion finns blomman både som textiltryck och i broderad form - på kläder, kuddar, servetter och mattor. Sjödén säger att mönsterbilden känns naturlig för henne eftersom hon är natur- och blommänniska även som privatperson.
- Jag målar mina mönster med akvarell, där faller det sig naturligt med mjuka former till skillnad från om jag skulle arbeta med spritpenna eller göra ett mönster i datorn, påpekar hon.
Inspiration hämtar Sjödén både från naturen och från böcker.
- När jag var i Sydafrika nyligen hittade jag en gammal flora med blommor som tecknats på 1500- och 1600-talen. Den är fantastiskt vacker - blommorna ritades mer stiliserat då, så som en textil blomma ofta ser ut.
Gudrun Sjödén, som på intervjudagen bär en blocktryckt blus med svarta blommor, anser att blommönster signalerar mjukhet och vänlighet samt en vilja att vara nära naturen och dess livscykel. Själv har hon på senare år mest arbetat med rosor, innan dess var tulpanen en återkommande blomma.
- Jag tror vi mår bättre av att ha blommor omkring oss. Det där med vänligheten ska inte underskattas, säger hon.
Berit Eldvik talar också om den mjukheten som skapas när man omger sig med blommor, att mönstren kommer fram i tider då man rör sig mot naturen och ser den som ett ideal.
- Men det finns stora individuella skillnader. Vissa älskar blommor, andra tycker att det är romantiskt fjolleri, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter