Nostalgi: Cafeet på Gültzauudden revs trots protesterna

För runt 50 år sedan flyttades friluftsmuseet som sedan 1920-talet funnits på Udden ut till Hägnan i Gammelstad. Under det decenniet revs också en av stadens vackraste byggnader: Vita bandets sommarcafé.

Vita bandets sommarcafe låg på kullen på udden. Den med skarpa ögon kan se en herre i vit sommarkostym på uteserveringen.

Vita bandets sommarcafe låg på kullen på udden. Den med skarpa ögon kan se en herre i vit sommarkostym på uteserveringen.

Foto: Henny Tegströms atelje

Luleå2020-05-20 08:00

Rivningen av byggnaden med rotunda och snickarglädje vållade protester men gick inte att stoppa. Det talades om att den var alltför utsatt för vandalism och inbrott.

Men ända in på 1970-talet dansades både styrdans och disco i Restaurangen på Udden. Eller "Huset" som det kallades.

En av dem som spelade var Ulf B Jonsson, även kallad Flu.

– Det var gänget som sedermera bildade Anton Svedbergs swängjäng. Jag, Björn Sjöö, Danne Bergman, Maria Rosén med flera. Vi hade show och sedan var det disco.

– Vi spelade till dans en söndagseftermiddag någon gång på 1960-talet, berättar förre NSD-fotografen Bengt-Åke Persson som då var med i Baracudaz från Örnsköldsvik.

– Jag kommer ihåg det, för vi fick betalt i några lådor 75-procentig vodka. Det borde väl vara preskriberat vid det här laget.

75-procentig vodka, det var ganska långt ifrån den idé som Vita bandet hade med sitt sommarcafé under början av förra seklet. Sommarcafeet serverade inget starkare än mjölk och skulle konkurrera med krogarna i stan. 

På Gültzauudden agiterade både IOGT och Vita bandet och udden var också skådeplats för stadens jubileumsutställning 1921, då verksamheter som kakelugnmakeri och bageri visades upp. Planen framför kopian av det gamla rådhuset som fortfarande står kvar, var fylld med paviljonger och visningslokaler. Rådhuset är dock den enda byggnaden som finns kvar.

Det kanske skulle kunna vara ett tips till dem som planerar för 400-årsjubileet nästa år.

Den stora Luleåfotografen Henny Tegström har tagit flera bilder som än idag finns i arkiv bland annat hos kommunen och Norrbottens museum.

Henny Tegström har bland annat tagit en bild på ett damsällskap på uteserveringen på sommarcafeet. Där anas ingången till den kägelbana som fanns vid restaurangen.

– Den där kägelbanan minns jag, säger Birgit Hassler som är av gammal Luleåsläkt.

– Jag minns också att mina bröder under 1950-talet skottade upp snö mot taket på restaurangen så de fick en lång backe ut mot älven.

Kägelbanan är något som är värt att dröja vid. Bengt Sandström, som sedermera skulle bli disponent Sandström för Luleåborna, arbetade som kägelresare för de herrar som kopplade av med kägelspel i början av förra seklet. Kägelresarna skulle också ropa ut resultatet av slagen.

– Stod ytterkäglorna kvar ropade vi "Finska slussen", stod tre käglor kvar "svinrygg" och om alla käglorna föll skrek vi "Bataljon!".

Enligt de uppgifter tidningen hittat byggdes restaurangen på Gültzauudden 1895. Vita bandet öppnade nykterhetsvärdshus. Dryckenskapen i staden ökade i samband med att utvecklingen i staden stagnerade på 1910-talet. Befolkningen minskade. Faktum är att stadsfullmäktige beslutade att Luleå skulle vara en helt spritfri stad under perioden 1918 till 1920. 

Vita bandet under ledning av välkända Siri Holm drev nykterhetsvärdshuset eller mjölkcafeet fram till 1930-talet.

Under vintern bedrevs ingen verksamhet i lokalerna. De var inte vinterbonade. Det fanns heller inga toaletter.

 Under 1950- och 1960-talen var byggnaden en populär och livligt frekventerad dansrestaurang. In på 1970-talet arrenderades restaurangen av Savoy hotell och restaurang, men byggnaden var svårt ansatt av vandaler och andra. Det fanns planer för udden och restaurangen, men den 22 maj 1976 visar Norrbottens-Kuriren bilder på den pågående rivningen.

Fakta/Spela kägel

Kägel spelas på en kägelbana som är en långsmal öppen byggnad, oftast byggd i trä. I Sverige var kägelbanorna som populärast kring sekelskiftet år 1900 och de var då ett vanligt inslag i herrgårds- och parkmiljöer. Från 1920-talet upphör nästan seden att spela kägla och banorna försvinner. Sverige hann dock få en världsmästare i kägel, detta var år 1904 som Martin W Lundgren från Smygehamn i Skåne tog guld i Kaufering. 

Den svenska uppställningen består av nio käglor uppställda som en romb. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!