Norrbottningar kuggar uppkörningen

Allt färre klarar förarprovet. Statistiken visar att siffran sjunkit drastiskt. Även Norrbotten har drabbats hårt av den fallande trenden.

Säkerhet. "Man måste lära sig alla delar, annars tummar man på säkerheten", säger Stefan Vikström.

Säkerhet. "Man måste lära sig alla delar, annars tummar man på säkerheten", säger Stefan Vikström.

Foto: Sanna Eriksson

Luleå2017-07-17 05:00

Från 2004 till 2015 har siffran på de som klarar förarprovet i Sverige sjunkit från 59 till 50 procent.

– Vi har sett under en lång tid att det är färre och färre som klarar förarprovet. Det började i storstäderna i söder och smyger sig uppåt i landet, säger Stefan Vikström, körskollärare på Ninas trafikskola i Luleå.

För behörighet B, det vanliga bilkörkortet, har antalet personer som klarar förarprovet minskat även i Norrbotten. 2004 klarade 72 procent kvinnor och 71 procent män uppkörningen.

Elva år senare har siffran på de som klarar förarprovet sänkts med nästan tio procentenheter bland kvinnor respektive tolv bland män. Siffrorna är hämtade från Trafikverket.

Stefan Vikström menar att många som ska ta körkort försöker göra det så ekonomiskt som möjligt.

– Folk tar färre lektioner för att hålla nere kostnaderna. Sedan chansar de på att de ska klara förarprovet. Gör de inte det tränar de lite till och kör upp igen, säger han.

Stefan Vikström tror att situationen kan förvärras om inte åtgärder tas.

– Eleverna måste vara tillräckligt förberedda innan de kör upp. Förarprovet har inte blivit svårare, men körkortstagarna slarvar med sin utbildning och misslyckas då på provet, säger Stefan Vikström.

Nyligen släpptes en forskningsrapport från Statens väg och transportforskningsinstitut. I den föreslår forskare en rad olika lösningar för att förbättra förarutbildningen. Bland annat handlar det om att införa fler obligatoriska moment med fokus på till exempel mörkerkörning, omkörning, miljövänlig körstil och tät trafik.

Forskarna föreslår även en obligatorisk provuppkörning på trafikskola innan förarprovet.

– Sådana kontroller skulle vara bra mätinstrument för att se att eleverna är redo för att köra upp, säger Stefan Vikström.

Enligt Stefan Vikström blir körkortstagarna äldre och äldre.

– För några år sedan ville de flesta ungdomar ta körkort så fort de fyllde 18. Nu för tiden väntar man längre. Jag vet inte varför, kanske behöver man inte körkort i samma utsträckning längre, säger han.

Ett annat förslag från forskarna innebär att handledare i ett tidigt skede ska kontakta en trafikskola för att föra en dialog om elevens utbildning. Stefan Vikström menar att privat utbildning bör varvas med hjälp från trafikskola.

– Man kan inte bli hjärnkirurg om man skippar vissa moment. Man måste lära sig alla delar. Annars tummar man på säkerheten.

0920-262770

Körkortet fyller 100 år

År 1902 utfärdades det första kompetensbeviset för att framföra en automobil i Sverige.

1916 kom de första lagkraven på vad en bilförare skulle kunna. Ett år därpå byttes kompetensbeviset ut mot svenskt körkort. Det innebär att det är hundraårsjubileum för det svenska körkortet i år.

Fram till mitten på 1920-talet fick körkortsinnehavaren själv klistra fast sitt foto var som helst på körkortet. Därefter uppkom en regel om var fotot skulle sitta.

1948 ställdes de första kraven på körskicklighet, vana, försiktighet och förmåga att undvika olyckor. Tio år senare började beteendet vara av vikt enligt körkortskraven.

1993 tilläts övningskörning från 16 år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om