Carola Lidén, Centerpartiet
Det handlar om en het fråga som splittrar Luleå. Nu utreder Trafikverket infarten till residensstaden för andra gången.
För elva år sedan pekade utredningen att den bästa lösningen var det västra alternativet, som innebär att den nya kustnära järnvägen ska följa E4 och sedan via en ny bro vid Gäddvik ansluta till befintligt järnvägsnät norr om Notviken.
I järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik-Luleå utpekas också en alternativ lösning som förespråkas bland annat av många kommunpolitiker. Det östra alternativet förutsätter en bro från Hamnholmen till ett område strax söder om Svartöstaden - inte långt från den gamla malmkajen.
I våras startade en utredning som ska se om det är möjligt att bygga en öppningsbar järnvägsbro över Svartösundet.
– Det är klart att många här i Hamnholmen känner oro. Vi vet inte vad som ska hända. Vår stuga ligger på ett arrende. Det är Luleå kommun som äger marken. Många stugägare här är i samma situation. Ovissheten hänger som en bila över en, säger Jonas Jones.
Han står på den nybyggda badbryggan med utsikt över hamnen i Granudden och ön Stensborg. I fjärran skymtar Luleås södra hamn, cirka tre kilometer bort fågelvägen.
– Vi köpte stugan för snart två år sedan och trivs jättebra. När man kommer hit känns staden väldigt avlägsen. Det är klart att vi kände till planerna på en järnväg förbi flygplatsen när vi köpte stugan, men det där var något man pratat om i så många år. Det kändes avlägset och osannolikt.
Frågan är ett återkommande samtalsämne mellan stuggrannar. Så har det varit i många år och så var det när vägföreningen möttes.
Jonas Jones arbetar som personalchef på LKAB:s affärsområde Specialprodukter. Han betonar att han är positiv till stora industriella framtidsprojekt i Norrbotten och inser vikten av bättre kommunikationer till och från Luleå.
Däremot ifrågasätter han värdet av en järnvägsbro.
– Luleå skärgård är något som man bör vara rädd om. Det kan bli en faktor för att locka hit folk. Jag undrar vem som ska använda järnvägsbron? Kommer persontrafiken att öka så mycket under de kommande åren att det rättfärdigar den stora investeringen? Vad är det för gods som kommer passera förbi? Jag är inte insatt i frågan. Hur ska järnvägen dras? Medför det mer buller? Det här föder många frågor som jag inte har något svar på.
Marie Eriksson är ansvarig projektledare på Trafikverket. Hon har inte heller något svar på sådana frågor i dag. Det kommer att dröja framåt årsskiftet innan den pågående broutredningen blir klar.
De tidigare planerna på en bro via Gråsjälören eller en tunnel under stadsfjärden är skrotade. Kvar finns två alternativ. Ett ska bort.
Det pågår en dialog mellan Trafikverket, Sjöfartsverket och Luleå hamn för att se om en ny bro kan medföra konsekvenser för godstrafiken till sjöss. Hittills har samtalen utmynnat i ett konstaterande att det finns en vändradie för lastfartyg på båda sidor av en tilltänkt järnvägsbro vid Svartösundet.
Nu ligger fokus på att studera olika brokonstruktioner. Det finns ett antal öppningsbara broar i Sverige, bland annat i Luleå och Pitsund, som även fungerar vintertid.
– Bergnäsbron är en klaffbro. En sådan lösning kommer inte att fungera för tågtrafik, men det finns järnvägsbroar i Trollhättan och Södertälje som vi tittar närmare på, berättar Marie Eriksson.
Det finns inga ramar för hur hög bron kan tänkas bli. I den förra järnvägsutredningen 2011 handlade det om en 18 meter hög bro. Det är dock en viktig faktor att bron inte får bli alltför brant för ett tungt lastat godståg.
– Utredningen är långt ifrån färdig än. Ett av våra alternativ är att vi tittar på en lika hög bro som tidigare, men att den ska vara öppningsbar, förklarar Marie Eriksson.
Inte heller den västra anslutningen till Luleå skulle bli problemfri. Här är utrymmet för en ny sträckning starkt begränsad av Karlsvik och handelsområdet Storheden. Dessutom förutsätter Norrbotniabanan planskilda korsningar förbi tre hårt trafikerade trafikleder (E4, riksväg 97 samt vägen till Storheden).
– Vi tittar på möjligheten att sänka vägsträckor för att tågtrafiken ska kunna passera på marknivå. Vi hoppas att utredningen ska vara klar vid årsskiftet, vilket innebär att ett beslut fattas någon gång under nästa år, förklarar Marie Eriksson.
Frågan ...
Var ska Norrbotniabanans infart till Luleå placeras?
Vi ställde frågan till gruppledarna för partierna i Luleås kommunfullmäktige.
Carola Lidén, Centern.
"Vi anser att den ska dras efter E4 och gå förbi Luleå Airport för att sedan dras in mot staden genom att bygga en klaffbro. Bron måste vara öppningsbar så att fartygen kan tas sig in till hamnen. Vi vill ha denna dragning av Norrbotniabanan för att man ska få den bästa logistiken av godstransport men också för att persontrafiken ska bli så snabb och effektiv som möjligt. Det finns ett KS beslut där partierna är överens om denna dragning av Norrbotniabanan."
Samuel Ek
Samuel Ek, Kristdemokraterna:
"Partierna i kommunstyrelsen har enats i att förespråka det östra alternativet som går via Kallax över fjärden och sen in i Luleå."
Erland Nilsson
Erland Nilsson, Landsbygdspartiet Oberoende:
"Den ska dras efter E4:an och ansluta till Haparandabanan. Vi ska inte prata om Kallax och en tunnel eller bro".
Thomas Söderström
Thomas Söderström, Liberalerna:
"Vi vill se det östra alternativet förbi flygplatsen. Det skapar mest mervärden förutsatt att en öppningsbar bro också kommer till."
Evelina Rydeker.
Evelina Rydeker, Miljöpartiet:
"Norrbotniabanans sträckning till Luleå finns två aktuella alternativa infarter, en östlig och en västlig infart. Vi förordar en östlig infart till Luleå då den bedöms ge störst samhällsekonomiska nytta för den regionala utvecklingen. Men VIKTIGAST börja bygget från Luleå nu, bygg Norrbotniabanan från båda hållen samtidigt. Ju tidigare den blir klar desto större samhällsvinster. Vi kan inte vänta längre."
Anders Josefsson.
Anders Josefsson, Moderaterna:
"Norrbotniabanan måste dras via det så kallade östra alternativet, alltså förbi Luleå Airport, över fjärden och in i centrum från söder där den ansluter till befintlig järnväg. Detta undviker en säcklösning där tågen måste vända och ger möjlighet för anslutningstrafik till flyget. Vi vill se nya järnvägsstationer i någon av sörbyarna och vid flygplatsen."
Liv Shange Moyo
Liv Shange Moyo, Rättvisepartiet Socialisterna:
"Vi är fortfarande öppna för att överväga båda dragningarna, som båda har för-och nackdelar, men vi lutar mer och mer mot det västliga alternativet. Det skulle ge kortare byggtid, mindre påverkan på naturen och lägre kostnader. Minus blir att banan inte direkt passerar Luleå C, som blir en ”återvändsgränd”, och inte heller flygplatsen. Vi lutar åt att båda de nackdelarna går att jobba runt, med bra bussanslutningar t ex, hellre än det komplicerade bygget av en östlig dragning (med öppningsbar bro via Hamnholmen) med stor påverkan på miljö, sjöfart och bebyggelse."
Dan Ankarholm
Dan Ankarholm, Sjukvårdspartiet:
"Bland de två alternativ som finns förordar vi det östliga alternativet under förutsättning att garantier ges för att sjöfarten inte kommer att beröras negativt. Det östliga alternativet ska dras förbi Luleå Airport vilket är positivt. Dessutom kommer allt som nu sker på Svartön och dess närhet med stora nyetableringar innebära att det kommer att krävas anslutningar från dessa direkt till Norrbotniabanan. I en så kallad ”säcklösning” som det västliga alternativet innebär ser vi inga positiva effekter alls varken för Luleå kommun eller näringslivet."
Carina Sammeli
Carina Sammeli, Socialdemokraterna:
"Vi vill att Norrbotniabanan passerar Luleå flygplats och därmed den östra dragningen in till Luleå. Det gör även att vi slipper att ha en säcklösning vid Luleå station, vilket sparar restid. Det innebär att Trafikverket behöver bygga en öppningsbar bro för att sjöfarten inte ska påverkas negativt av Norrbotniabanan."
Bo Larsson
Bo Larsson, Sverigedemokraterna:
"Vi har sagt att den ska gå in via Kallax men det behövs mycket noggranna logistisk och ekonomisk utredning. Det är en komplicerad fråga".
Bertil Bartholdsson
Bertil Bartholdsson, Vänsterpartiet:
"Vänsterpartiet förordar det östra alternativet som infart för Norrbotniabanan till Luleå. På det sättet undviker vi en säcklösning där tågen kommer in till stationen och sedan måste vända. Vi får också möjlighet att anknyta flygplatsen och Bergnäsets industriområde till rälsbundna transporter."