Norrbottens meste krigare

Han har tillsammans med Ove Rönnbäck redigerat de nedtecknade minnena som fått titeln "En tornedaling i främlingslegionen 1929-1945".
Boken har mött stort intresse i militärhistoriska kretsar och en stor del av upplagan är redan tingad av en militärhistorisk bokklubb. Den bygger till största delen på den långa artikelserie om sina år i främlingslegionen som Tano skrev i NSD på 1950-talet.
Fänrikens piska
Assar Tanos militära liv började som volontär på kavalleriregementet Norrlands dragoner i Umeå, men han fick hastigt avbryta sin svenska militära bana som nyutnämnd korpral.
- Han tog piskan av en skånsk fänrik som misshandlade en häst och förklarade att fänriken själv skulle få smaka piskan om han inte slutade plåga hästen, säger Per-Assar Tano.
Regementschefen tog visserligen parti för Assar Tano, men skulle det gå till krigsrätt så skulle fänrikens ord gälla. Så stamanställde Tano sade upp sig.
- På K 4 hade de läst boken Marschera eller dö som handlade om främlingslegionen. Det var den som fick pappa, hans kusin och två andra att åka till Paris och ta värvning.
Det var 1929, mellan de två världskrigen, och det var ett kulturellt språng från övre Norrland till Nordafrika. Assar Tano och hans kompisar kunde inte ett ord franska.
Sedan följde 16 år och i legionen, med hårda strider mot nordafrikaner i Atlasbergen på 1930-talet och mot tyska trupper kring Narvik 1940.
I boken ger han den här beskrivningen av det som hände när de allierade skulle inta tyskkontrollerade Bjerkvik med hjälp av kraftig artilleribeskjutning från fartyg:
"Kl. 24 precis öppnar alla båtarna eld mot stranden, där husen flyger i luften som tändsticksaskar. Det är ett sataniskt oväsen och det slår lock för öronen. Till och med luftvärnskanonerna ger eld oavbrutet. Efter några minuter står hela byn i brand, spillror ryker omkring
i krevaderna."
Granatskärva i bröstet
Senare beskriver Assar Tano det som möter dem i intagna Bjerkvik:
"Förödelsen är stor, bara ett hus i centrum är oskadat. Alla andra har brunnit ner eller är i bästa fall sönderskjutna. Befolkningen hade legat och sovit, när bombardemanget började, och många hann inte ut ur husen, innan granaterna regnade över dem."
I ett av husen får de närkontakt med tragiken:
"En mor med ett litet barn bredvid sig låg död i sängen med en granatskärva i bröstet. Mannen, som legat bredvid henne med det yngsta barnet, hade också träffats. Han hade rusat upp med barnet i famnen och var försvunnen sedan dess. Fem av barnen, alla sårade, låg blödande sedan midnatt i ett annat rum."
Under striderna i Nordnorge övervägde Assar Tano att desertera, men han återvände med legionärerna till den nordafrikanska basen och hann tillbringa en tid som amerikansk krigsfånge innan kriget var över.
Då var de 16 åren i Främlingslegionen slut och franske fanjunkaren Tano återvände till Sverige och Haparanda där han öppnade en livsmedelsbutik och senare drev en butik för kläder.
Tapperhet i strid
1991 besökte Assar Tano Franska främlingslegionen, en stolt hemvärnschef från Sverige med legionens främsta utmärkelse Medaille Militaire (militärmedaljen) för tapperhet i strider, Croix de Guerre (krigskorset), Kolonialmedaljen, general De Gaulles medalj samt den franske överbefälhavarens medalj på bröstet.
Där fanns också Kung Olavs guldmedalj för viktiga insatser för konungariket Norge.
Sex år senare drabbades Assar Tano av en stroke.
- Han var en verbal människa, men efter den var han helt tyst de sista sex åren, säger Per-Assar Tano.
Assar Tano dog 2004, 96 år gammal, och vid graven fanns kransar från franska ambassaden.
Själv gav han aldrig ut sina memoarer i bokform, det stannade vid de 20 artiklarna i NSD.
- Han ville inte ge ut sina minnen för han trodde inte att någon var intresserad, säger Per-Assar Tano.
Äventyret
Boken ger ingen blodig interiör av krigets hantverk, trots att Assar Tano deltog i flera krigsoperationer.
- Han berättade en hel del om livet i Främlingslegionen. Inte så mycket i början, men senare i livet, men de direkta striderna ville han aldrig berätta om. Jag tror han förträngde en del av det han varit med om, säger Per-Assar Tano.
Vad fick då en ung man att ta värvning och frivilligt gå ut i krig?
- Det var spänningen och äventyret som fick pappa att ta värvning. Han förklarade att han aldrig ångrat sig, säger Per-Assar Tano.

Norrbottens meste krigare

1900-talets meste norrbottniske krigare förde dagbok under 16 år i Franska främlingslegionen. Om hårda strider i Nordafrika och mot tyskarna i Nordnorge.Nu kommer Assar Tanos minnen ut i en ny bok.- Spänningen och äventyret fick pappa att ta värvning, säger sonen Per-Assar Tano.