Rapporten visar att stora förändringar sker i flickors psykiska hälsa mellan årskurs sju och ettan på gymnasiet. Sju av hundra flickor anger att de mår dåligt i årskurs sju. När de börjat gymnasiet är siffran uppe i 15-16 – alltså en fördubbling.
Motsvarande ökning syns inte bland pojkarna.
– Skillnaden mellan könen sticker ut. Det handlar om genusproblematik. Hur är det att vara tjej respektive kille i Norrbotten? Vi måste borra djupare i det här, säger Nordstrand.
– Vi måste gå ner i åldrarna och börja jobba med det redan i förskolan, tycker Ewa Vikermo-Raijala, skolsköterska vid Tunaskolan.
Statistiken över psykisk hälsa går hand i hand med den som visar hur många som regelbundet har ont i magen eller värk i rygg, axlar och nacke.
– Det är för bedrövligt att var tionde tjej på gymnasiet tar värktablett varje vecka. Det riskerar att skapa ett tidigt läkemedelsberoende, säger Agneta Granström (MP), landstingsråd.
Vidare visar rapporten att var tredje gymnasiekille i Norrbotten lider av övervikt eller fetma. Något som härleds till ett ökat läskdrickande och stillasittande. Användandet av dator, mobiltelefon och tv ökar stort från årskurs fyra till gymnasiet.
– Med tanke på alla följdsjukdomar och problem som kommer med övervikt så är det djupt oroväckande, säger Åsa Rosendahl, statistiker vid folkhälsocentrum.
Motsvarande statistik för tjejerna är var femte tjej.
– Det är inte heller någon bra siffra. Och tendensen är att det ökar, säger Rosendahl.
Undersökningen kommer ur de hälsosamtal som skolsköterskorna gör med elever i förskolan, fjärde klass, sjunde klass och etta på gymnasiet. Årets enkät baseras på svar från 8565 elever i Norrbotten.
Det är sjunde året i rad som den presenteras. Nytt för i år är att statistiken även redovisas kommunvis.
– Det är en stor vinst, att kommunerna kan se vad man är i behov av för stödfunktioner, var man ska sätta in krutet. Och att de kan jämföra sig med varandra, titta på de goda exemplen och hur de gjort, säger Agneta Granström.