Sjukpenningtalet stiger i hela landet, och Norrbotten följer trenden. Den aktuella siffran i länet är nu 9,4 dagar i snitt per person och år, vilket betyder en ökning med 1,1 dagar jämfört med samma tid förra året.
– Någon enskild förklaring har vi inte, men vi kan se är att det är ganska mycket utmattningsdepressioner som kommer, säger Ingrid Nilsson.
Siffrorna varierar mellan kommunerna. Läget på arbetsmarknaden är en faktor.
– Vi ser att i Malmfälten ökar det inte lika mycket. Sedan kan statistiken slå litet hårt i småkommunerna.
En stor ökning noteras i Kalix, men framför allt i hela Piteå älvdal.
– Vi kan aldrig få fram exakta orsaker. Däremot tittar vi rent statistiskt på hur det ser ut och försöker ha en dialog med vård och arbetsgivare, säger Ingrid Nilsson.
Antalet psykiska diagnoser minskar totalt i landet. Men de lättare psykiska diagnoserna, dit utmattningsdepression räknas, ökar.
– Det är helt klart oroväckande. Det har varit så under en längre tid, säger Ingrid Nilsson.
På riksnivå håller Försäkringskassan täta kontakter med departementen kring utvecklingen.
– Sedan har vi kontakt med lokala politikerna också, för att lyfta frågan. Det är kanske inte de som fattar besluten i de här frågorna, men vi behöver ändå förankra att det här händer.
Skillnaderna i sjukpenningtal mellan män och kvinnor är som tidigare stor. 6,6 för männen och 12,6 för kvinnorna.
Förklaring?
– Fortfarande kan man beteckna många kvinnor som dubbelarbetande. Det är inte riktigt jämställt i det fallet. Just de här utmattningsdepressionerna är det fler kvinnor som har. Plus att vi har sett att det är en ökning inom vård och omsorg där ju jobben är kvinnodominerade, säger Ingrid Nilsson.
ZaraLeghissa, ordförande för Kommunal Norrbotten, känner väl till problemen:
– Tyvärr får man säga att vi är inte förvånade över att det ser ut som det gör. Organisationer har slimmats, man får springa fortare och har arbetstider som inte går att förena med familjeliv och det sociala livet i övrigt. Speciellt om man har småbarn är det inte så lätt. Många av våra medlemmar jobbar delade turer, säger hon.
Hur kan utvecklingen vändas?
– Man måste få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete och börja tänka förebyggande. Utmattningssyndrom får man inte över en natt, utan efter många år av stressrelaterat arbete. Det är en lång väg tillbaka för den som drabbas.
Många av Kommunals medlemmar är kvinnor anställda i vård och omsorg.
– Det är viktigt att få känna sig nöjd när man går hem efter dagens slut. Tyvärr är det inte alltid så. Många känner att de kan inte påverka sin arbetsstituation. De känner sig inte delaktiga inför beslut och så vidare, säger ZaraLeghissa.
Ökad grundbemanning och trygga heltidsanställningar är viktiga frågor för fackförbundet.
– Bemanningen är alldeles för låg inom vård och omsorg i dag. Deltidsarbete innebär en hög stress och stark oro över ekonomin för den enskilde. Alltför många går till arbetet fast de är sjuka, på grund av att den redan låga ersättningen vid sjukdom blir ännu lägre då man har en deltidsanställning.