Nolltolerans - då måste eleverna vara med
Eleverna måste vara delaktiga om kommunerna ska lyckas nå nolltolerans mot kränkande behandling i skolan.
Bakgrunden är att det år 2009 kom in 603 anmälningar om kränkningar, vilket är en av de vanligaste orsakerna till att barn och unga kontaktar Barnombudsmannen.
Fysiska kränkningar vanligast
De vanligaste formerna av kränkning är de fysiska, slag och misshandel. Men även verbala i form av hot och verbala tillmälen. Även utfrysning förekommer.
- Det handlar om allvarliga kränkningar som ofta pågått en längre tid. Sådant som vi vuxna inte skulle acceptera, säger Arrhenius.
Målet med mötet, som bland annat Luleå kommun var kallat till, var att säkerställa att lagens krav om nolltolerans mot kränkningar i skolan efterlevs.
Årliga planer
På skolorna ska en ny plan utarbetas årligen för den aktuella situationen när det gäller att förebygga och åtgärda kränkningar.
Så här säger Arrhenius efter samrådet:
- Vi har haft en positiv dialog. Kommunerna har visat stor aktivitet.
Företrädarna för de tio kommunerna kom överens om tre punkter:
4 Elevernas delaktighet är ett måste. Kommunerna är ytterst ansvariga för att redovisa och skapa rutiner.
- Man måste få med eleverna, utan dem kan man inte lyckas.
4 Politikerna i kommunerna måste vara tydliga i sitt budskap ut i förvaltningen och verksamheten.
- Vid nolltolerans gäller det att även agera mot enstaka handlingar. Signalerna måste komma från högsta ort, säger Lars Arrhenius.
4 Vad är nolltolerans? Det måste skapas en samsyn kring vad det innebär bland elever, personal och övriga inom skolans och politikens värld.
- Det är dags att man ute i kommunerna börjar reflektera över vad nolltolerans innebär, säger Arrhenius.
Närmast ska en sammanställning skickas ut till kommunerna. Och inom ett halvt år ska Luleå och övriga deltagare vid mötet redovisa vad man gjort för att nå målet med nolltolerans i skolan.
Så jobbar vi med nyheter