NASA och LTU i samarbete om robotar

Var vänder sig Nasa för att hitta hjälp i världens kanske mest prestigeladdade forskningstävling? Rätt svar är Luleå tekniska universitet.

Foto: Pär Bäckström / Frilans

LULEÅ2019-09-22 07:00

Eposten från Nasa blev liggande obesvarad i nästan en månad. ”Min första tanke var att det här måste vara ett skämt”, berättar George Nikolakopoulos.

LTU-professorn står i universitetets robotikverkstad i A-huset på Porsön och minns när han blev kontaktad av det amerikanska rymdprogrammet i augusti 2018.

– Jag befann mig i Grekland och var länge övertygad att jag drabbats av ett spam. Det kände så overkligt att jag var säker på att det var någon drev med mig. Efter en månad sade jag till min fru att ”jag kanske ändå borde svara”. För tänk om det var sant...

Det var Nasa som bad att Luleå tekniska universitet att ingå i deras forskningslag tillsammans med Massachusetts Institute of Technology, California Institute of Technology, och Korea Advanced Institute of Science and Technology.

En stolt LTU-professor ser det som ett erkännande för de senaste årens hårda arbete.

2011 rekryterades han till Norrbotten. Hans forskningsområde är reglerteknik.

Under de senaste fem åren har han bidragit till uppbyggnaden av ett av världens ledande robotiklaboratorium.

– Vår grupp består av 15 forskare som kommit hit från hela världen. Jag tror att inom vårt specialområde tillhör vi ett av världens främsta.

Det kanske låter som stora ord, men George Nikolakopoulos kan backa upp sitt påstående.

I den första deltävlingen av Darpa Subterranean Challenge slutade laget med LTU-forskarna på andra plats.

Det är Luleåforskarnas arbete mot gruvindustrin som väckte Nasas intresse. I tre år har arbetet inriktats på att ta fram en ny typ av drönare som med hjälp av artificiell intelligens på egen hand och utan pilot kan användas under jord.

Det finns i dag flera forskargrupper runt om i världen som lyckats skapa autonoma drönare som kan flyga inomhus.

Däremot har få lyckats få tekniken att fungera utanför den trygga laboratoriemiljön. I två år har tester av algoritmer pågått i LKAB:s gruva i Kiruna.

Syftet är drönaren på egen hand ska kunna utforska en gruvort utan att utsätta någon människa för risker. Tanken är att farkosten till och med ska klara av att testa bärigheten i väggar och tak.

– Svårigheten ligger inte att skapa en drönare som kan flyga på egen hand. Det svåra ligger i att skapa en artificiell intelligens som liknar människans, som utan programmering själv kan räkna ut vad den behöver göra. Vi har kommit långt. Om två-tre år kommer de här drönarna att användas i Norrbotten, tror George Nikolakopoulus.

Hans landsman Andreas Papadimitriou står bredvid utrustad med skyddsglasögon och hörlurar. Han inväntar sin tur att demonstrera ett annat forskningsprojekt.

SAS och Boeing har förklarat sig vara intresserade av robotteknik som kan komma att ta över säkerhetskontrollerna av flygplan.

Den lilla jeepliknande farkosten tar sig fram helt på egen hand. Den kan till och med köra på flygplanets undersida för att undersöka eventuella skador eller isbildning.

– Om två år kommer flygbolagen inte behöva några manuella säkerhetskontroller. Robotar kommer kunna göra jobbet fortare och bättre än människan, förklarar George Nikolakopoulos.

Robotiklaboratoriet i Luleå ingår också i ett europeiskt forskningsprojekt för att ta fram ny teknik till vindkraftsindustrin. Bland annat EU finansierar projektet som är nära sitt slutskede.

Darpa Subterranean Challenge räknas till en av världens mest avancerade robotik- och AI-tävlingar.

Förra gången avgjordes den i Saharaöknen, där tävlingsuppgiften var att skapa en förarlös bil som på egen hand kunde ta sig igenom öknen.

Den här gången är utmaningen tredelad. Det andra tävlingsmomentet är att skapa AI som kan samla information i en urban underjordsmiljö som exempelvis tunnelbana.

Den tredje och sista deltävlingen avgörs i augusti nästa år. Då handlar det om att utforska en planet i rymden med hjälp av ny teknik.

LTU-forskarna är beredda att offra delar av sin fritid för att delta i Nasa-projektet.

– Det går inte att undvika. Dels har vi redan pågående projekt som måste avslutas, dels sker nästan alla möten vid 23-tiden på kvällen på grund av tidskillnaden till Pasadena, berättar George Nikolakopoulos.

Han tror att det pågående forskningsarbetet kommer att oundvikligen att leda till att artificiell intelligens flyttar in i var mans hem.

Det kan ske fortare än du tror.

I dag arbetar forskarna i robotikverkstad med teknik som tidigare bara kunde ses i science fictions-filmer som The Terminator från 1984.

– Det jag såg på bio i 15 årsåldern, det händer runt om i världen just nu. Tekniken är redan här. I dag handlar mer om att vi människor behöver tid för att vänja oss vid robotar. Många kan uppleva spindelliknande drönare som hotfulla, men i framtiden kommer robotar att bli en värdefull resurs för människan.

När kommer AI att finnas i våra hem?

– Jag tror att om tre-fem år kommer förarlösa bilar att vara rätt vanliga. Det dröjer ytterligare några år, kanske tio, innan robotar blir vanliga i hemmen. Det finns redan i dag robotar som dammsuger eller klipper gräs, men jag talar om robotar som klarar av att göra flera olika arbetsuppgifter.

Militärt intresse

Luleå tekniska universitet ingår i ett av de nio tävlande lagen som deltar i den internationella forskningstävlingen Darpa Subterranean Challenge.

Bakom förkortningen Darpa döljer sig en amerikansk federal myndighet som bildades 1968. På den tiden hette den Advanced Research Projects Agency, men bytte namn 1972.

Den skapades under det kalla kriget för att stimulera forskning som kunde anpassas till den amerikanska militärens framtida behov.

Förkortningen står för Defense Advanced Research Projects Agency och finansierar forskningsprojekt på USA:s största universitet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!