Namn i gästbok styrkte miljon- testamente
Asta Svenssons namnteckning 1949 i ett bröllops gästbok visade äktheten i hennes testamente. De fyra miljonerna kan nu sätta guldkant på äldreomsorgen i gamla Nederluleå kommun.- Det var hennes sista vilja, säger Lars-Erik Johansson, som hittade testamentet.
Lars-Erik Johansson kune visa gästboken som styrkte att namnteckningen i testamentet var äkta. FOTO: Elisabeth Hedman
Foto: Elisabeth Hedman
Hösten 2005 insjuknade Asta Svensson. Efter tre månader på Sunderby sjukhus avled hon. Det var den 26 december och hon blev 85 år gammal.
- Hon förklarade på sjukbädden att hon skrivit ett testamente. Sedan hon avlidit påträffade jag ett A4-ark i hennes hem. Det var hennes testamente men det var inte bevittnat, säger Lars-Erik Johansson.
Han är också Rutviksbo och hans hustru var "halvkusin" till Asta Svensson. De sista åren hjälpte Lars-Erik Johansson henne med besöken hos vårdcentralen i Gammelstad och medicinhämtning.
Ett testamente som inte är bevittnat brukar inte gillas.
Eftersom Asta Svensson inte hade några arvingar blev hennes kvarlåtenskap en fråga för Allmänna arvsfonden.
Kontanter och hemman
Det gällde de cirka 200 000 kronor som fanns i kontanter på banken och det skogshemman som taxerats till 2 miljoner kronor, men vars marknadsvärde beräknades till det dubbla.
Allmänna arvsfonden ratade dock inte testamentet, utan lät utreda äktheten.
- När jag och hustrun gifte oss 1949 var Asta med på bröllopet och skrev sitt namn i gästboken. Den gästboken hade vi kvar och skickade in till Allmänna arvsfonden, säger Lars-Erik Johansson.
Namnteckningen äkta
Experter anlitades. De granskade Asta Svenssons namnteckning under testamentet och jämförde den med det hon skrivit över 50 år tidigare.
Experterna vittnade om att det var Asta Svensson som skrivit sitt namn båda gångerna. Efter ett års utredande och kammarkollegiets utslag skulle hennes sista vilja gälla: att hennes kvarlåtenskap skulle gå till äldreomsorgen i gamla Nederluleå kommun.
- Som jag uppfattade testamentet skulle det gälla både personal och boende, säger Lars-Erik Johansson.
Så Asta Svenssons sista vilja blev en kommunal fråga som ännu, två år efter utslaget, inte fått sin lösning. De kontanta medlen på hennes bankkonto har också förbrukats.
- De är nästan slut och har gått till utredningar, värderingar, försäkringar, sophämtning, gräsklippning, städning och annat löpande för fastigheten. Men nu ska stadsbyggnadskontoret lägga ut fastigheten på försäljning, säger Thore Keisu, boutredare vid socialförvaltningen.
Pengar till äldreomsorgen
Han har nu avslutat ärendet och hur pengarna efter försäljningen av jordbruksfastigheten ska användas blir en politisk fråga.
- Det blir någon form av social fond. Sannolikt kommer politikerna att dela ut pengarna under en tioårsperiod som guldkant på äldreomsorgen i Nederluleå församling, säger Thore Keisu.
Asta Svenssons miljonarv är unikt i Luleå kommuns och även gamla Nederluleå kommuns historia.
- På 1950-talet hände det att människor testamenterade pengar som skulle gå till änkor med små barn och som behövde ved. Men det var inga miljonbelopp, säger Thore Keisu.
Asta Elisabet Svenssons arv blir också en del i Rutviks historia.
- Nu har vi både gästboken och en kopia av testamentet i byakistan, säger Lars-Erik Johansson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!