Soporna är slumpmässigt utvalda från olika delar av Luleå, Boden och Piteå.
Under hösten har Lumire i Luleå, Bodens kommun och Pireva i Piteå genomfört en plockanalys. Detta för att studera hur stor andel av invånarnas avfall som hamnar i rätt avfallskärl.
Alltså att rätt matavfall landar i det bruna kärlet, och att det som blir kvar när allt annat sorterats landar i det gröna kärlet som tar hand om restavfall.
Siffrorna visar att endast runt 40 procent av det som kastas i soppåsarna för brännbart restavfall är rätt. Den största missen är att en stor del av påsen består av både plast- och pappersförpackningar samt tidningar.
– Det är synd. En stor del av de här 60 procenten är förpackningar som skulle återvinnas till nya förpackningar, säger Maria Nyström, chef för avfallsenheten på Bodens kommun.
– Om du sorterar rätt ska det inte bli mycket kvar i sophinken man oftast har under diskbänken. Där ska bara det som inte går att källplacera hamna – exempelvis fönsterkuvert, våtservetter och kattsand brukar vi säga ska läggas där. Inte förpackningar och tidningar, säger Per-Anders Adolfsson, som arbetar inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö på Lumire.
De tre norrbottniska kommunernas resultat är dock något bättre än snittet för övriga Sverige som landar på 37 procent.
– Det kostar att samla in det som hamnar i det gröna kärlet, som då åker till förbränning i stället för att det går till återvinning. Vi vill att det vi kan källsortera blir en resurs, säger Adolfsson.
Innehållet för matavfall var 96 procent är rätt sorterat. Men exempelvis glas och metall gick även att hitta bland mat resterna.
Samtidigt visar analysen att 96 procent av innehållet i det bruna kärlet för matavfall är rätt sorterat.
– Matavfallet ser betydligt bättre ut, det blir renare och renare. Men vi kan också se i det gröna kärlet att en stor andel är matavfall som slängs till förbränning. Det är onödigt, säger Adolfsson.
Runt 19 procent av innehållet i det gröna kärlet är matavfall som hamnat fel.
– Det var nog mer matavfall i det brännbara avfallet än jag förväntat mig. Jag hade tänkt att det skulle vara lite grann men inte så pass mycket som det var, säger Nyström.
Det handlar alltså om flera ton matavfall per år som inte kan förvandlas till drivmedel.
– Vi skickar matavfallet till Boden där vi rötar avfallet och så blir det biogas, det går att återanvända, förklarar Adolfsson.
I båda tunnorna slängs även stora mängder mat som hade kunnat ätas, alltså matsvinn – det vill säga det som inte är skal, kärnor eller kaffesump. Hushållen i Boden, Luleå och Piteå slänger i snitt 27 kilo ätbar mat per år.
Per-Anders Adolfsson konstaterar att det finns mycket kvar att göra – trots en viss förbättring jämfört med den senaste undersökningen 2015.
– Försök skapa utrymme hemma för sortering, utifrån de förutsättningar man har, säger han.
– Förpackningarna måste inte vara rena, man behöver inte diska ur dem men de ska vara tomma. Jag tänker att det kan vara en anledning till att man slänger det i brännbart, säger Maria Nyström som även tipsar om FNI:s hemsida som kommer med smarta sorteringstips.
Från 2027 ska kommunerna även tillhandahålla fastighetsnära insamling (FNI) för pappers-, plast-, glas och metallförpackningar samt lättillgängliga insamlingsplatser för skrymmande förpackningar.
– Det innebär att du ska få nära till att kunna källsortera på något vis. Det håller vi på att titta på. Kravet har kommit för att vi ska kunna uppnå målen som är satta både inom EU och Sverige för materialåtervinning – som vi i dag inte uppnår, säger Per-Anders Adolfsson.