David Chapman ser nämligen följderna av klimatförändringarna. När medeltemperaturen i Norrbotten stiger kommer vi att få betydligt mycket mera slask och regn än snö. På våra breddgrader är förlusten av ljuset som reflekteras från snön under vintern problematiskt. Vår hälsa blir sämre då regn och mörker gör att vi stänger in oss.
David Chapman är en av de forskare som menar att det inte längre handlar om att undgå klimatförändringarna i framtiden. De är redan här.
– Det är inte fråga om att vi kan stoppa den globala uppvärmningen, utan om att både minska och hantera den, konstaterar han.
Minskad fossil förbränning kan visserligen leda till att takten i temperaturstegringarna blir lägre, men det kommer att bli varmare även i Norrbotten. Istället måste vi lära oss av leva med klimatförändringarna och deras följder.
Slask och regn ersätter snön. I stället för svart asfalt på gator och vägar som "suger åt sig" det ljus som finns, måste vi kanske använda reflekterande gatubeläggningar, för vår hälsas skull, så vi minskar mörkerdepression.
Slask och fler pendlanden över och under nollstrecket leder också till mer ishalka. Halka kan motverkas med broddar, men i framtiden kanske hus och byggnader måste byggas med ett utrymme där vi kan ta av broddar och icebugs. Den gamla förstugan kan komma att tas till heders igen.
Eller som David Chapman säger:
– Vi måste skapa utrymmen mellan inomhus och utomhus.
Uppvärmda trottoarer som smälter ishalka kan vara lösningen på sina ställen, men ....
– Man kan inte bygga om och värma upp gatorna i en hel stad.
Ett exempel är bron mot Porsön från universitetet som går i en båge med lutning både uppför och nerför. Det resulterar i att smältvatten rinner – och fryser – på hela bron. Dessutom skottas snön upp mot räcket, den som söker stöd från räcket kommer inte åt eller når det inte för att snön ligger i vägen.
Övanstående är fllera exempel på vad som kan hända när årsmedeltemperaturen stiger över noll istället för att ligga på minussidan.
Forskningen om hur vi ska bygga våra städer för vinterklimat har legat i träda sedan 1990-talet. Nu börjar forskare, stadsplanerare, arkitekter – och politiker – bli medvetna om att det som gällde förr, inte gäller längre. Även om blåsten fortfarande är ett stort problem i Luleå, måste andra saker tas i beaktande. Mörker, halka, översvämningar och annat, som kommer av den globala uppvärmningen.
– Vi lever med de förutsättningar som våra föräldrar och deras föräldrar gav oss. I dag ger vi förutsättningarna för våra barn och barnbarn,.
David Chapman poängterar att samhället måste skapa situationer som gör att vi gör bättre val. Det går inte att bestämma uppifrån att fler ska gå eller cykla eller åka spark till jobbet och ställa undan bilen, folk måste vilja gå eller cykla för att det ska bli någon förändring.