Vid busshållplatsen vid Bergnäsbron i Luleå står en ensam resenär. Det är Marie Engman.
– Jag ska åka till Stockholm till min dotter Natalie. Det är första gången jag ska fira jul i Stockholm, men nu kanske jag missar flyget då jag försovit mig, säger hon.
– Hoppa in i bilen. Jag ska ut till flygplatsen för att se om jag kan träffa några hemvändare, säger jag.
– Yes, det är inte sant. Jag får åka med. Nu blir det att köpa en trisslott, ropar hon glatt. Sedan berättar hon.
– Det här är första julen jag åker bort. Vanligtvis brukar vi fira jul här i Luleå men nu ville min dotter att jag skulle komma ner och det gör jag så gärna. Jag har även några vänner som vi ska träffa. Det blir jättebra, om jag nu bara kommer med flyget, men det ser inte ut att vara några köer i alla fall, säger Marie Engman när hon försvinner in i avgångshallen.
På parkeringen står Johanna Korkala från Haparanda och väntar på sin son. Han ska komma med flyget från Stockholm.
– Han kommer egentligen från Linköping. Han missade flyget igår för att tåget var sen från Linköping, så han fick sova över i Stockholm.
Vad betyder det att han kommer hem?
– Det är kärlek. Julen är räddad när han nu kom med på det här flyget, säger hon.
Nu kan hela familjen fira jul tillsammans då dottern, som till skillnad mot hennes bror, kom med på flyget från Stockholm under onsdagen.
– Det är en tradition att vi samlas på julen. Nu blir det julklappar och god mat. Jag har förberett en kålrotslåda igår kväll, säger Johanna Korkala.
En stund efter att flyget från Stockholm landat kommer Lena Lindgren och Pontus Lindgren ut från ankomsthallen. De har kommit för att möta Linnea Pekkari Lindgren och hennes mamma Jenny Lindgren som via Arlanda kommit från Lilla Edet.
– Det är kul för det snöar så jag vill åka skridskor, säger Linnea Pekkari Lindgren.
Pontus Lindgren som nu får en kompis under julen verkar inte tycka att skridskor är en så bra idé.
– Jag vill åka skidor, säger han.
Nå, i morgon är det julafton då jultomten brukar komma. Tror ni på jultomten?
Linnea lutar sig framåt och viskar.
– Nä, det gör jag inte. En jul när vi var hos Pontus så sa Lena att mamma hade gått för att diska. Då kom jultomten, men jag såg att det var mammas hår som stack fram bakom masken. Då tog jag tag i håret och drog. Aaajjjj! berättar Linnea Pekkari Lindgren.