I kölvattnet efter decemberöverenskommelsen presenterar de fyra partierna i Alliansen var sitt budgetförslag – men likheterna mellan dem är många. Alla fyra sparar 10 miljarder mer i ladorna än regeringen nästa år – och hela Alliansen har i samband med sina respektive budgetpresentationer pratat om satsningar på välfärden, polisen och försvaret och sänkt skatt på arbete.
Moderaterna är inget undantag. I partiets skuggbudget finns både ett jobbskatteavdrag och en höjd brytpunkt för statlig skatt. 2020 ska brytpunkten ha stigit till drygt 43 000 kronor i månaden, jämfört med dagens nivå på knappt 38 000 kronor.
– Magdalena Andersson har vänstervridit ekonomin. Vi måste se till att grundskollärare och sjuksköterskor inte betalar statlig skatt. Det är viktigt att göra välfärdens yrken mer attraktiva, säger ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson (M).
Enligt riksdagsledamoten Krister Hammarbergh (M) från Luleå innebär Moderaternas budget att 145 000 norrbottniska löntagare får sänkt skatt.
– Fokus ligger på de lägre inkomsterna. För en busschaufför handlar det om 500 kronor mer i plånboken varje månad, säger Hammarbergh.
I budgeten finns ett extra jobbskatteavdrag för löntagare över 64 år. Skatten för pensionärer sänks också – men Moderaterna vill inte som regeringen och de andra Allianspartierna slopa den så kallade pensionärsskatten.
– Man måste börja med att sänka skatten på arbete så att det inte blir lönsamt att inte jobba. Men det har varit en kontinuerlig sänkning av skatten för pensionärer och det ska fortsätta. Det finns inget egenvärde i att ha olika beskattning, säger Krister Hammarbergh.
De borgerliga partierna har kritiserat regeringen för att lägga en budget som är för slösaktig. Hammarbergh tycker att Allianspartiernas mindre reformutrymme visar på en mer ansvarsfull ekonomisk politik.
– Samtliga Allianspartier har en stramare budget än regeringen, så det skiljer sig åt.
Varför är det viktigt att föra en stram politik i högkonjunktur?– Därför att om man förbereder permanenta utgiftsökningar har man kvar dem i dåliga tider, men intäkterna rasar fort och då får man väldigt stora budgetunderskott som det ska lånas upp till. Samtidigt innebär de permanenta utgiftsökningarna att mindre medel är sparade.
– I lågkonjunktur måste man börja med större utgifter, exempelvis se till att kommunerna kan övervintra utan att säga upp personal. Annars slår lågkonjunkturen ännu hårdare.