NSD har talat med ett flertal olika källor med verksamhet i och kring mjölkbranschen. Uppgifterna om vad som väntar de närmaste åren går till stor del hand i hand.
Över hälften av alla mjölkgårdar i Fyrkanten riskerar att slås ut inom fem år. I dag finns 67 gårdar. De befinner sig inom stödområde 2 och får därför lägre ersättning för mjölken.
Personliga tragedier drabbar bönder som försökt satsa sig ur krisen och dragit på sig skuldberg.
Landskapet växer igen när allt färre brukar marken.
När mjölkbönderna ger upp slår det direkt mot köttbönderna, som behöver tjurkalvar. Andra som dras med i fallet är exempelvis mejerier, slakterier, veterinärer, fodertillverkare och försäljare, maskinfirmor och serviceföretag.
Svag lönsamhet
Lantbruksekonomen Federico Cuellar, rådgivare vid Hushållningssällskapet, vill inte skriva under på allting i den dystra framtidsvisionen.
– Problemet är att branschen dragits med svag eller obefintlig lönsamhet så länge att det nu slår mot viljan och möjligheterna att utveckla företagen.
Ett tydligt tecken är att bankerna blivit restriktiva med att bevilja lån.
– Jag vet flera satsningar som inte blivit av de senaste åren på grund av svårigheter att få loss pengar.
Tidigare har en väg att skapa lönsamhet varit att växa och bli större, och därigenom få stordriftsfördelar.
– Nu har man hamnat i en situation där inte ens stordrift är en väg ur dålig lönsamhet. Det är inte rimligt att investera tio miljoner och nätt och jämnt få ut en ägarlön i månaden, säger Cuellar, som inte vill spekulera i att personliga tragedier kan stå för dörren.
– Det vet jag inte. Men jag konstaterar att skuldsättningen generellt är hög och inte står i proportion till lönsamheten. Det försvårar både möjligheten att sälja mjölkföretaget och generationsskiften på gårdarna. Det blir för dyrt att ta över lån, kanske ersätta syskon och betala föräldrarna.
EU har flaggat för förändringar i det nationella lantbruksprogrammet. I Sverige väntas bland annat startstödet för lantbrukare (250 000 kr) dras in de närmaste två åren.
– Det är flera förändringar på gång och de kommer att slå hårt på olika sätt.
Nya lösningar
För att branschen ska ha minsta chans att klara sig är bönderna i länet i behov av att hitta nya lösningar, menar Cuellar.
– Bönderna måste börja nyttja lokala resurser ännu bättre, se till att få ut så mycket foder som möjligt från egen mark. Kanske se över vad man odlar och tillverka eget foder. Och maskinkostnaderna måste hållas nere.
Cuellar säger att livsmedelsproduktion är en alldeles för viktig angelägenhet för hela samhället för att bara vara en bondefråga.
– Hela livsmedelsindustrin påverkas negativt om mjölkbranschen tynar bort. Och om vi tittar på hur det ser ut i världen, med klimatfrågan och finanskriser, kan vi i framtiden hamna i en situation där vi är i behov av lokal produktion, men då finns det ingen struktur kvar.
Cuellar menar att det är dags att se till att alla vackra ord om närproducerat och ekologiskt ska bli verklighet.
– Kommunerna måste i sina beslut och inköp visa att de menar allvar. Konsumenterna måste visa att de är villiga att betala mer för mjölken. Och handlarna måste ta en mindre del av kakan. Annars kan vi allihop börja dricka importmjölk på en gång.