LÄS MER: Luleåbor i fuskhärva på högskoleprovet
Luleåmannen är en av de 23 som i oktober åtalades för grov osann försäkran. Han har köpt det tekniskt avancerade "fuskpaketet" på högskoleprovet vårterminen 2018.
– Det har inte varit något som helst tvivel om att de har fuskat, säger domaren Lars-Gunnar Lundh på en pressträff efter domen.
Åklagaren har bland annat visat hur fuskarna haft låga resultat vid tidigare prov. Vid tillfället för fusket förbättrades plötsligt resultaten väsentligt.
22-åringen togs på bar gärning med utrustningen på sig mitt under provskrivningen i Uppsala. Samtidigt slog ekobrottsmyndigheten och polisen till mot lägenheten som ligan använde som sambandscentral. Nu döms han till villkorligt fängelse och dagsböter på totalt 3000 kronor.
LTU:s rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn säger att skolledningen har inväntat domen. Nu ska de se hur Universitets- och högskolerådet agerar.
– Allting tyder på att den här mannen har kommit in på sina betyg. Jag tror inte att det kan leda till att han förlorar sin plats så jag misstänker att vi inte kommer att agera på något sätt. Frågan är snarare hur man från UHR agerar mot de som fuskat för att komma in på en utbildning, säger hon.
Flera hundra namn har dykt upp på kundlistor som beslagtagits. Ett stort antal studerar idag på skolor som är bland de svåraste att komma in på. Det är ett stort problem, enligt Birgitta Bergvall-Kåreborn.
– Man ser att fusket blir väldigt avancerat mot hur det varit tidigare. Det betyder att vi måste agera på andra sätt och på både nationell- och lärosätesnivå fundera på hur vi ska bemöta det här. Vi kan inte ha en situation där fel personer kommer in, man ska komma in på de meriter man har och det här fusket är skadligt för alla, säger hon.
– Det här fusket handlar inte bara om att man tar någon annans plats. Många utbildningar med höga intag är krävande och för vissa kan det vara svårt att klara utbildningen. Då har man tagit någon annans plats för att hoppa av och lämna en tom studieplats, fortsätter hon.
Nu diskuteras åtgärder som störningssändare, metalldetektorer och möjligheten att kunna visitera provtagarna. Men ännu är allt det oklart.
– I början av året kommer alla rektorer att ha ett möte tillsammans med statssekreteraren eller utbildningsministern och då är jag säker på att UHR kommer vara med och att det kommer att diskuteras. Här måste vi ha ett gemensamt synsätt på hur vi ska göra, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.