E10 och Malmbanan är med i Trafikverkets transportplan, liksom muddringen av farleden i Luleå hamn. Den olycksdrabbade vägen ska byggas om på ett antal sträckor och utrustas med mitträcke.
På tiden, tycker en lastbilsföretagare i Luleå.
– Vägunderhållet på de nordliga vägarna måste förbättras, det är under all kritik och det sker dödsolyckor. Våra killar har telefonnummer så att de kan ringa till Trafikverket när det är helt för jävligt, spår i vägen så att det är farligt att köra. Ibland kommer det ut någon som tar hand om vägunderhållet, ibland inte, säger Michael Wiik, vd på Wiiks transport.
En rapport från Motormännen visade i juli att flera av Sveriges mest värdelösa vägar finns i Norrbotten. Där stack väg 97 och E45 särskilt ut.
Men även på E10 är vägstandarden så dålig att lastbilsförare hellre kör i ett annat land.
– Om vi ska till norra Norge kör vi över i Övertorneå eller Pajala och kör på det finska vägnätet, för det är så mycket bättre. De har ett helt annat vägunderhåll, säger han.
I Luleå har trafikkaoset också varit påtagligt i år, med avstängningar som lett till störningar och rekordlånga bilköer.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth besökte Kulturens hus i Luleå på onsdagen för att hålla ett anförande under "Logistikdag Norr". Han håller med om att vägarna måste rustas.
– Här går de tunga transporterna och ska vi klara kedjan från landsväg till järnväg eller ner till hamnen, då måste de stråken fungera, säger ministern, som under sitt anförande pratade om Sverige som världsledande inom innovation med visioner om självkörande transporter och el-vägar.
Hur reagerar du på att svenska åkare tar vägen genom Finland för att de svenska vägarna är så dåliga?– Vi måste klara bådadera. Dels måste vi förbättra de svenska vägarna och det är därför vi i budgetpropositionen gör en extra satsning på 100 miljoner kronor. Och jag lyssnade in remissinstansernas synpunkter på det som är Trafikverkets förslag, som smålänning känner jag väl till det finmaskiga vägnätets betydelse, säger han och fortsätter.
– Det är viktigt, inte minst BK4 (nytt vägnät för 74 ton red.anm.) för att tunga transporter ska komma fram. Men också för besöksnäringen. Det finns en risk att man bara tittar på de tunga transporterna, men ska fjällturismen eller annan vildmarksturism fungera så måste även den delen av vägnätet kunna fungera.
100 miljarder ska satsas på järnvägen och järnvägsunderhåll. LKAB har fått tummen upp för en upprustad bana mellan Malmberget och hamnen i Luleå, men de skriker efter en upprustad järnväg till Narvik.
– Vi kommer att tvingas till tuffa prioriteringar. Önskemålen överstiger vida de resurser som finns till förfogande fast det är 100 miljarder mer. Utan att göra "blame game" så ska man vara medveten om att det är åratal av underinvesteringar.
Som minister vill Tomas Eneroth inte uttala sig för eller emot enskilda infrastrukturprojekt, för att inte utöva påtryckningar på de remissinstanser som ska yttra sig. Men Norrbotniabanan, vill regeringen bygga hela sträckan och inte bara upp till Västerbotten?
– Det är ingen hemlighet att det finns ett starkt stöd också för Norrbotniabanan, inte minst hos regionens aktörer. Jag tror att vi måste vara tydliga med att vi fortsatt måste våga spänna bågen när det gäller investeringar i viktig infrastruktur. Så är det, det är det ingen tvekan om. Sedan är det ett stort ekonomiskt åtagande, säger Tomas Eneroth och tillägger att enbart den planerade sträckan mellan Umeå och Skellefteå är en "tung investering".