Göteborg är Nordens största hamn. Muddringsprojektet Skandiaporten har beviljats 1,255 miljarder i statligt stöd.
– Jag har svårt att förstå hur det kan vara ett problem att regeringen vill satsa 1,3 miljarder i Luleå hamns projekt, säger Eneroth.
Det är ett svar på den kritik som förts fram från Luleå hamns vd Henrik Vuorinen, riksdagsledamoten Linda Modig (C) och lokala företrädare för KD, L och C i Luleå.
Kritikerna uppger att olika principer använts när det statliga stödet till Malmporten och Göteborg hamns projekt Skandiaporten bestämts. Den vedertagna principen att hamnområdesgränsen gäller för vilken del av muddring och andra arbeten som bekostas av stat respektive lokala myndigheter och aktörer, har använts när Malmportens statliga stöd på 1,3 miljarder beräknats.
Men när Göteborgs stöd på 1,255 miljarder bestämts har man i stället utgått från att statens ansvar sträcker sig till 50 meter från kaj. Om samma princip använts hade stödet till Luleå varit en halv miljard högre, enligt Luleå hamn.
Henrik Vuorinen har varit tydlig med att det besked som hamnen fått från Trafikverket och Sjöfartsverket är att det är politiska beslut som inverkat på hur stödet fördelats.
En halv miljard till borde det statliga stödet till Malmporten varit, om samma princip använts i Luleå som i Göteborg. Det anser Henrik Vuorinen.
Båda avtalen skrevs 2018.
– Vi valde till och med att satsa lite mer på Luleå än på Göteborg, säger Eneroth.
Det Luleå hamn efterfrågar är ju att samma princip som användes för Göteborg ska användas på dem också. Varför är det skillnad?
–Jag tror att det där bygger på ett missförstånd kring regelverket. Det är väldigt tydligt i avtalet om medfinansiering att det som avsätts av regeringen och de premisser som alla parter godkänt är 1,3 miljarder.
Är det bara nys att olika bedömningar använts?
– Jag är lite frågande inför det, för i varje sådan investering gör man bedömningen vad som är statens andel.
Olika principer har inte använts?
– Jag kan inte se att vi gjort någon skillnad. Det är samma princip och process i Göteborg som i Luleå. I både Göteborg och Luleå har en bedömning gjorts av vad som är statens ansvar.
"Jag har svårt att förstå hur det kan vara ett problem att regeringen vill satsa 1,3 miljarder i Luleå hamns projekt", säger Tomas Eneroth.
Tomas Eneroth anser att en omprövning av avtalet vore riskabel.
– Det kunde riskera hela satsningen. Det vore ytterst olyckligt. Vi anser att Malmporten är en mycket viktig satsning. Nästa nationella infrastrukturplan ska presenteras 2022. Det finns ett stort intresse och engagemang i hela landet kring infrastrukturinvesteringar.
Anser du att Luleå hamn beter sig otacksamt?
– Jag är lite förvånad över kritiken.