Martin Nilsson, biträdande professor i byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet, visar testriggen som mäter hållfasthet och spänning.
En smal och lång spiraltrappa ner i Luleå tekniska universitet står en spänningsrigg som är unik i Europa. Den används för att kontrollera betongsorters hållfasthet och spänning så att man kan ta fram en betong som inte spricker. Mats Emborg, som är professor i byggmaterial och forskningschef på företaget Betongindustri, visar med stor entusiasm upp testriggen.
– Det finns bara fem av den i Europa, skulle jag tro, säger han.
Forskningen de bedriver har som mål att, förutom att ta fram hållfasta betongrecept, även utveckla processer som ger lägre koldioxidutsläpp.
– Här i labbet provar vi olika betongrecept för att ta fram materialparametrar med syfte att säkerställa att betongen uppfyller kraven och inte spricker, säger Mats Pettersson, forskningsingenjör vid Luleå tekniska universitet.
– Det senaste året har vi provat en betong för anläggningar som broar och tunnlar. Cementa är uppdragsgivaren. Den betong vi provat innehåller ett nytt cement som har 15 procent lägre koldioxidutsläpp. Den betongen finns nu ute på marknaden efter våra försök och det är den som ska användas när den nya bron i Kalix ska byggas, säger Mats Emborg.
I en angränsande hall står några män och blandar betong.
– Cementen i betongen är en stor koldioxidkälla i världen. Varje gång man tillverkar ett cementkorn så får man tre koldioxid. Därför vill vi minska mängden cement i betongen och då blandar man in annat för att ersätta cementen, säger Martin Nilsson, biträdande professor i byggkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.
Ett annat område de studerar är hur betong uppför sig under härdningen när det är kallt ute.
– När de byggde det nya studentboendet här i närheten lyckades en entreprenör gjuta betongen när det var minus tjugo grader ute. Det gör att det är viktigt att ta reda på hur betongen härdar vid olika temperaturer, säger Mats Emborg.
Möjligheterna för Luleå tekniska universitet att bedriva den här verksamheten på ett mer kvalitativt sätt har förbättrats genom en uppgradering och renovering. Fem miljoner kronor har det kostat och pengarna kommer från staten och industrin.
– Vi kommer nu att vara ett direkt stöd till industrin när de vill utveckla sitt miljövänliga byggande. Vi måste ta mer miljöhänsyn i allt byggande som görs i det här landet. Det vi utvecklar leder fram till att vi kan föreslå de mest miljövänliga lösningarna, säger Emborg.