Erik Nilsson bredvid det gamla svepelektronmikroskopet, men snart byts det ut. Tanken är att de andra universiteten inom WISE även ska kunna använda det.
Försiktigt placerar Fredrik Forsberg ett material som han ska avbilda i det röntgenbaserade mikrotomografisystemet. Det är ett liknade de som finns på sjukhus, men med högre upplösning. En timme tar skanningen, men inom kort kommer han att kunna göra samma skanning på under minuten när det nya mikrotomografisystemet för 17 miljoner kronor är inköpt.
– Då kan man följa olika processer mycket bättre för att förstå vad som händer inuti materialet när man till exempel belastar materialet eller stoppar in det i en ugn, säger Fredrik Forsberg, forskare i experimentell mekanik.
Det är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, genom Wallenbergs satsning WISE, som bidrar med pengarna. Luleå tekniska universitet ingår tillsammans med sex andra universitet i det som är den största satsningen på materialvetenskap någonsin i Sverige. Under tio år kommer tre miljarder kronor att satsas, varav 500 miljoner till utrusning. Luleå tekniska universtitet får nu 52 miljoner för utrustning till två högteknologiska labb inom materialvetenskap. Pengar som kommer lägligt i den industriella omställning som sker.
– Just materialvetenskap är ett experimentellt område och då är det nödvändigt att ha bra forskningsutrustning. Det är dyrt och därmed svårt att hitta sådana pengar från andra håll och vi kan absolut inte betala det själva, säger Marta-Lena Antti, professor i materialteknik och vetenskaplig ledare för WISE vid Luleå tekniska universitet.
Marta-Lena Antti och Erik Nilsson studerar en bild från det gamla svepelektronmikroskopet.
Några korridorer längre bort i ett annat labb sitter teknikern Erik Nilsson och tittar på några bilder från ett svepelektronmikroskop. Hans vardag kommer också att förändras då det nya mikroskopet för 25 miljoner kronor intar sin plats i labbet.
– Med det nya kan man se materialet i 3D till skillnad från det här där jag ser materialet i 2D, säger han.
Marcus Björling, biträdande professon, Ekaterina Osikova, forskningskoordinator, Fredrik Forsberg, forskare, Roland Larsson, professor och Marta-Lena Antti, professor, är några av de som kommer att gläds över pengatillskottet till universitetet.
Det nya är att de inte behöver dela materialet fysiskt utan kan med svepeloktronmikroskopets hjälp se in i materialet. Upplösningen är också mycket hög. Ett hårstrå är 0,1 mm, men delar man det 100 000 gånger så är i det på nanonivå man kan se i det nya mikroskopet.
– De här instrumenten kommer att användas av många materialforskare vid LTU, men även företag i regionen är välkomna, säger Marta-Lena Antti.