Programmet var upplagt som ett tv-program i stil med Idol. Forskarna fick pitcha sina idéer under fyra minuter var. Sedan fick de genast feedback av en jury.
Mycket stod på spel för de forskare från LTU som tagit sig till finalen, där pengar från Jubileumsfonden för första gången skulle delas ut.
– Ungefär som på tv får de komma upp på scenen och presentera sitt projekt i fyra minuter. Det är väldigt kort tid jämfört vad forskare i vanliga fall har de ska prata om sin forskning, berättade Pär Johansson, insamlingsansvarig för Jubileumsfonden vid LTU, vid kvällens början.
Under två år arbetar han med att försöka samla in 200 miljoner kronor från privata donatorer, företag och stiftelser till fonden som startades i samband med LTU:s 50-årsjubiluem för att kunna dela ut pengar till forskningsprojekt som bidrar till den gröna omställningen.
– Att lärosäten jobbar med insamlingsverksamhet är någonting ganska nytt i Sverige.
Farid Akhtar och Jan Frostevarg har just pitchat sin idé och väntar på juryns utlåtande. Konferencier är fotbollsdomaren, författaren, entreprenören och investeraren Jonas Eriksson.
Av 38 ansökningar har tio tagits ut till finalen, där fem vinnare belönas med upp till två miljoner kronor var.
– Det här är projekt som är svåra att få pengar till från de vanliga forskningsfinansieringskanalerna. De som vinner får max 2,5 år på sig att arbeta koncentrerat med sin idé.
Birgitta Bergvall Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet, och Pär Johansson, insamlings ansvarig för jubileumsfonden.
Det bjöds först på mingelmiddag innan forskarna presenterade sina idéer på scenen inför en expertpanel som sedan gav omedelbar respons. Värd för kvällen var Jonas Eriksson, fotbollsdomare, författare, entreprenör och investerare.
Farid Akhtar, professor i materialteknik, och Jan Frostevarg, biträdande professor i produktionsutveckling, har sökt pengar för att utveckla ett nytt ytskikt för beklädnad av tryckkärl till vätgaslagring som kan göra lagring och transport både säkrare och mer hållbar.
Gästerna i lokalen var, förutom de potentiella pristagarna med anhöriga, dels donatorer, dels folk från näringslivet i norra Sverige med intresse för grön omställning.
– Det är jättebra att vi kan nå ut till medborgare och företag och berätta om vad vi gör på universitetet, områden som vi beforskar och nyttan vi skapar, säger LTU:s rektor Birgitta Bergvall Kåreborn.
Fredrik Sandin, professor i maskininlärning, har sökt pengar för att göra AI-system mindre energislukande.
Fredrik Sandin, professor i maskininlärning, ska pitcha en idé om att göra artificiell intelligens, AI, mindre energikrävande.
– Informations- och kommunikationsteknologi kräver idag mellan 5 och 9 procent av elproduktionen. Det motsvarar koldioxidutsläpp på ungefär en miljard ton per år.
Nu vill han programmera och bygga AI-system med hjärnliknande datorer för att göra det energieffektivt.
– Våra hjärnor är åtminstone en miljon gånger mer energieffektiva än vad de bästa datorerna vi har idag är.
Men detta kräver helt nya metoder när man programmerar.
– Istället för att man flera miljarder gånger i sekunder stänger av och sätter på transistorer för att utföra digitala operationer så använder man transistorer som efterliknar små, små jonströmmar i våra nervceller, förklarar han.
Sofia Larsson är universitetslektor i strömningslära och har sökt pengar för att forska på vätgastransport i rörledningar.
Sofia Larsson vill om hon vinner använda pengarna till grundläggande strömningsmekaniska studier på vätgastransporter i rörledningar, ett område där det idag finns alldeles för lite kunskap, menar hon.
– Har man inte koll på detaljerna så får man inte koll på helheten.
Vätgas är en nyckelkomponent i gröna omställningen, men att transportera den i rör är en större utmaning än vad man tror.
– Den har väldigt unika egenskaper, är brandfarlig och samtidigt luktfri och färglös, så det är svårt att se läckage. Dessutom kan olika flödesfenomen uppstå när man måste komprimera gasen och transportera den högt trycksatt. Den kan explodera och man kan få olika vibrationer som gör att rören går sönder.
Under kvällen, som avslutades med en prisutdelning, avslöjades att Kempestiftelsen valt att dubbla fondens medel.
Vinnarna i Jubileumsfondens första utdelning.