Först ut var en företagare i golv- och måleribranschen. Polisen misstänker att 1,2 miljoner härrör från fem falska fakturor. Innan begäran om kvarstadsförhandling kom hade företaget krediterat tre fakturor till ett värde av cirka 900 000.
En företagare i glasmästeribranschen misstänks för sju falska fakturor, totalt drygt fyra miljoner. Men företaget har betalat in 350 000 för ett jobb som, uppger försvarsadvokaten, enligt överenskommelse skulle fakturerats i förskott men aldrig utfördes.
Vidare skulle de två män som leder ett företag i mark- och anläggningsbranschen personligen beläggas med kvarstad på knappt 5,5 miljoner efter misstanke om tolv falska fakturor. Men de pengarna valde männen att via företaget betala in till Lulebo innan förhandlingen genomfördes.
– De ville slippa kvarstad på sin egen egendom. Det kan annars bli tal om spärrade konton, bilar eller bostäder, exempelvis. Sånt som verkar begränsande på tillvaron. Det gäller omstridda fakturor som avsåg förskottsbetalning för jobb som helt eller delvis inte utförts, och som kanske inte heller kommer utföras med tanke på att beställaren misstänks för brott. De nekar båda två till brott, säger advokat Niclas Karlsson, vid Juristhuset i Stockholm, som försvarar en av männen.
Åklagaren Stina Stener drar inga växlar på att företagarna betalat tillbaka pengar.
– Det är så klart bra att man återställer egendom. Men när det gäller brottsmisstanken så är den opåverkad. Jag vill inte spekulera i om det kan påverka uppsåtsbedömningen, men jag konstaterar att pengarna kommer in i ett väldigt sent skede, säger hon.
Stener har inga synpunkter på det utspel som Jonas Westerlund, en annan av de misstänkta männens försvarare, gjorde efter kvarstadsförhandlingen, där han menade att åklagaren genom kraven på kvarstad riskerar att sätta hans klients företag i konkurs.
– Det får stå för honom. Jag har en lagstiftning att förhålla mig till och vårt uppdrag är att säkra betalningsmöjligheter, inte att se till att bolagen kan drivas vidare.
Stina Stener klargör även att anledningen till att den lägre misstankegraden skäligen användes i kvarstadsförhandlingarna var att lagen säger så. Det är ingen indikation på bevisläget.