En försmak kom förra veckan, när ett delbetänkande i den statliga vattenverksamhetsutredningen presenterades.
Där konstateras att av Sveriges 3727 kraftverk och dammar har endast 73 ett godkänt tillstånd enligt miljöbalken. Merparten av kraftverken drivs med tillstånd som är från 1918 eller äldre. Bolag med gamla tillstånd har sluppit anpassa sig till den moderna miljölagsstiftningen genom ett undantag i miljöbalken.
Men om förslagen i utredningen klubbas i riksdagen är det slut med det.
För att få fortsatt elkrafttillstånd måste alla företag inom vattenkraftindustrin leva upp till krav på laxtrappor eller andra vattenvägar vid kraftverken, och att de reglerade älvarna ska få ett mer naturligt vattenflöde. Syftet är att förbättra miljön för hotade arter, exempelvis flodpärlmusslan, och att lax, öring och harr ska kunna vandra mellan lekområden och tillväxtområden.
– Utredningen är mycket intressant för oss, säger Lisa Lundstedt, vattenvårdsdirektör vid länsstyrelsen i Norrbotten, som blivit utsedd till en av fem vattenmyndigheter i Sverige.
Vattenmyndigheterna arbetar samtidigt med ett åtgärdsprogram för att Sverige ska kunna uppfylla målen i EU:s ramdirektiv för vatten, där alla vatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) ska uppnå statusen ”god ekologisk och kemisk status”. För vatten som är så kraftigt förändrade att det är omöjligt att nå god status gäller andra, lägre, krav. I dessa vatten är det god ekologisk potential som ska uppnås.
Åtgärdsprogrammet ska presenteras i slutet av 2015, men ett förslag går ut på remiss redan om ett år där alla kan lämna synpunkter.
För länsstyrelserna väntar ett omfattande prövningsarbete i framtiden.
– Det ska utformas ett regelsystem så att myndigheterna har möjlighet att prioritera, säger utredaren Henrik Löv.
Miljönyttan ska bli så stor som möjligt, helt enkelt. Något som inte talar till Lule älvs fördel, eftersom i stort sett hela älven är påverkad. Men Vuollerimgruppens projekt för att få minimitappning i den torra älvfåran nedan Letsidammen är ändå inte orimligt, menar Löv.
– Det kan inte uteslutas att det kan få draghjälp av de nya miljökraven, säger han.
– Det är väldigt tydligt, att även om arbete med att återställa exempelvis en utbyggd älv utpekas som ekonomiskt orimligt, tekniskt omöjligt och kanske inte heller samhällsmotiverat så ska någon slags åtgärder göras. Hela Lule älv kan inte undantas. Man måste se över vad som är möjligt att göra. Det är ett stort och svårt arbete. Komplicerade avvägningar ska göras mellan kostnad och nytta, säger Lisa Lundstedt.
Bilden av miljönyttan kompliceras även av att elproduktion går förlorad.